I fyra omröstningar under våren har förslag på språkkrav inom äldreomsorg och övrig välfärd röstats ner i Göteborgs kommun. Kravet har orsakat årets mest infekterade strid i landets näst största stad.
Att många i personalen har bristande språkkunskaper i svenska inom hemtjänst och på äldreboenden skapar oro och otrygghet hos de äldre som inte kan kommunicera med personalen.
Därför lade Sverigedemokraterna i Göteborg en motion om språkkrav i äldreomsorgen förra året, men den röstades ned av allianspartierna tillsammans med V och MP. Striden har fortsatt med nya förslag och voteringar i olika nämnder under våren.
Motsättningarna har blottlagt hur stora bristerna är inom dagens äldreomsorg.
Risk för olyckor och felmedicinering
Externa granskningar har bekräftat allvarliga brister. Revisionsbyrån KPMG har i rapport visat att det är vanligt att brister i svenska språket leder till ökad risk för allvarliga skador och att viktiga rutiner inte följs.
Fackförbundet Kommunal har i studie, byggd på intervjuer med skyddsombud i hela landet, lyft fram språkförbistring som orsak till stress och oro bland vårdtagarna och att farliga situationer kan uppstå med fallolyckor och felmedicinering.
Äldreomsorgen är till för de äldre, inget integrationsverktyg
I en rad reportage har Göteborgs-Postens Arne Larsson visat konkret hur dålig servicen blir för de äldre när personalen inte kan svenska språket.
Gert, 81, säger till G-P att hemtjänstens bristande svenska ”bryter ned mig”. Han tycker att det är fruktansvärt att inte kunna konversera med personalen. I en anmälan till IVO, Inspektionen för vård och omsorg, ger han konkreta exempel, som när personalen inte följt instruktionen att låsa hjulen på sängen. Det gjorde att Gert ramlade och slog sig illa när han skulle flytta från rullstolen till sängen som kanade bakåt. Nu måste han själv kolla att hjulen är låsta, eftersom detta missats av personalen flera gånger.
Gert blev också skeptisk när politiker talades om att det var orimligt att en äldre skulle ha 18 olika personer på en vecka från hemtjänsten. Han började föra protokoll, och det visade sig att han hade 27 olika personer från hemtjänsten på en vecka.
Brist på undersköterskor
En orsak till att så många okvalificerade anställs inom äldreomsorgen är att det råder brist på undersköterskor. Denna brist har förmodligen också bidragit till att så många inom äldreomsorgen i Sverige dött i corona. Personalen klarar inte av att följa de enklaste rutiner om de inte förstår svenska språket.
Här måste också förklaringar sökas långt tillbaka, till ÄDEL-reformen 1992 då kommunerna fick ansvar för all äldreomsorg. Då var det färre äldre som behövde tillsyn. I takt med att antalet äldre blivit fler har resurserna inte ökat. Kommunerna har varit förbjudna att anställa läkare, vilket förmodligen inneburit att all medicinsk kompetens har prioriterats ned, trots att vårdtagarna blivit äldre och mer sköra.
Sverige har helt enkelt prioriterat bort de äldre, som inte skriker och gapar på samma sätt som vissa särintressen. Politiken har inte tillfört de resurser som krävs för att ge anständiga löner till vård- och omsorgspersonalen.
Prioritera upp äldreomsorgen
Det är nu verkligen dags för politiken att prioritera upp äldreomsorgen. De äldre som slitit ett helt liv och betalat skatt har all moralisk rätt till en god omvårdnad på ålderns höst.
Finns bara ett ord att beskriva dagens situation – det är skamligt hur illa vi tar de äldre omhand.
Vi har världens högsta skatter, men kan inte räkna med stöd när vi verkligen behöver den. Så kan vi inte ha det. Välfärdsstaten måste prioritera kärnuppgifterna och sluta med mycket annat.
Till kärnuppgifternas kärnuppgift hör god omsorg om de äldre, vilket givetvis innebär att personalen kan konversera på svenska och därmed både förstå vårdtagarna och kunna säkerhetsrutinerna.
*
Se inslag i ämnet hos Riks: