Ungdomar som utsatts för rån har ökat kraftigt. Antalet anmälda ungdomsrån har mer än fördubblats sedan 2015, enligt en ny rapport från Brå.
Brottstypen ungdomsrån som ökat kraftigt de senaste åren. Mellan 2015-2019 fördubblades antalet anmälda rån mot personer under 18 år, en trend som bröts 2020 under coronapandemin.
Detta framgår i rapporten Ungdomsrån – en kartläggning som Brottsförebyggande rådet har publicerat.
Även ungdomars oro för att utsättas har ökat, enligt rapporten.
– Det kan vara en traumatisk upplevelse att utsättas för ett rån. Ökningen är särskilt tydlig bland pojkar, säger Anna Öström, projektledare för rapporten och utredare på Brå, till SVT:s Morgonstudion.
Rån sker ofta där andra rör sig
Brå har kartlagt omkring 550 slumpmässigt utvalda förundersökningar om ungdomsrån från åren 2015 och 2019 där pojkar misstänks.
Över hälften av rånen har skett utomhus, oftast mellan klockan 15 och 22, och ofta sker de på platser där många andra rör sig.
– Vanliga platser är till exempel kommunikationsknutpunkter nära skolan, gallerior, köpcentrum och den typen av platser, säger Anna Öström.
Mobiltelefoner, kläder och hörlurar är de vanligaste rånbytena.
Förnedring i vart tredje fall
I rapporten har man även tittat särskilt på de så kallade förnedringsrånen, alltså rån som karaktäriseras av en vilja att ytterligare skada, skrämma eller kränka brottsoffret. Detta förekommer i drygt en tredjedel av fallen där pojkar är gärningsmän.
– Det kan handla om alltifrån att man kränker någon verbalt till att brottsutsatta tvingas ta av sig kläderna, säger Anna Öström.
I rapporten nämns att de rånade tvingas ”pussa någons skor eller be om ursäkt för något”. Det kan också handla om att rånarna ”klipper av delar av håret på den som rånas, spottar på personen, tar en värdesak för att ’jävlas’ eller att gärningspersonerna genom rånet ska ’böta’ (straffa) någon.”
Rånarna har ofta utländsk bakgrund, de rånade svensk
De som utsätts för rån är ofta från mer välbärgade områden och har svensk bakgrund, medan de misstänkta gärningsmännen i hög utsträckning kommer från socioekonomiskt utsatta områden och har utländsk bakgrund. Motiven till rånen kan bland annat vara behov av pengar eller ett sätt att få status i den egna gruppen.
I hälften av fallen har den misstänkta gärningspersonen tidigare varit misstänkt för liknande brott.
– Det betyder att många av ungdomarna som rånar fortsätter på en kriminell bana. Det är allvarligt och behöver uppmärksammas, säger Anna Öström.
För att minska ungdomsrånen rekommenderar Brå bland annat riktade insatser mot de unga som första gången anmäls. Myndigheten ser också ett behov av utökat stöd till föräldrar till både offer och förövare.