Ungdomar – ensamma och uppkopplade
Av Jakob Sjölander
11 mars 2025
När man läser Folkhälsomyndighetens nya rapport om ensamhet så får man veta att det finns fem grupper som är särskilt drabbade. De första fyra är de äldre, de funktionsnedsatta, de ensamboende och de arbetslösa. Det är inget konstigt med detta. Men konstigare är att den femte gruppen som lider mest av ensamhet är unga vuxna.
Om man gör en visualisering av ensamhet och ålder så får den en klassisk U-form, där linjen eller stapeln som visar på ensamhet är hög bland de unga, låg bland folk i medelåldern, och sedan återigen hög hos de äldre.
Se även: Den svenska ensamheten i (lite fler än) 5 siffror |
I Nationella folkhälsoenkäten så svarade cirka 40% av de mellan 16–29 år att de har lätta eller svåra besvär med ensamhet. För den minst ensamma gruppen, de mellan 45–65, så var färre än 20% ensamma. De äldsta är ungefär lika ensamma som de unga, även om det här finns en stor könsskillnad mellan män (30%) och kvinnor (45%), orsakad av att kvinnor lever längre och därmed sannolikt förlorar sina män.
Med att ungdomar är ensamma menas att tonåringar och unga vuxna är det. Barn är inte alls lika ensamma. I undersökningen ”Skolbarns hälsovanor” så ökar andelen som svarar att de ”oftast” eller ”alltid” känner sig ensamma från 8% till 20% mellan att de fyllt elva och att de fyllt 15.
Varför är ungdomar så ensamma? För det första är ungdomar naturligtvis sårbara för samma riskfaktorer som drabbar alla åldersgrupper, som funktionshinder och arbetslöshet. De är dock sällan ensamboende, då de inte har råd med det. Ungdomar flyttar också ofta mer och börjar nya utbildningar och jobb, vilket kan rota upp dem ur sociala nätverk.
Se även: Vi bör göra det svårare att vara ensam |
Men det finns ett större problem som särskilt drabbar unga, och det är internetanvändningen. Denna är förknippad med en stor ökning av psykiskt lidande bland unga även utöver ensamhet, främst presenterat i Jonathan Haidts bok Den ängsliga generationen. Trenden är internationell även om de bästa siffrorna finns i USA. Där har andelen unga som genomgått minst en djupare depression det senaste året ökat med cirka 150% sedan 2010. Det betyder att 29% av flickor och 11% av pojkar har gått igenom en depression det senaste året.
Haidt förklarar detta med ”den stora omkopplingen av barndomen”, alltså perioden mellan cirka 2010 och 2015 då vi gick från en värld där de flesta inte hade en smartphone till en värld där nästan alla har det. Det var nu Instagram, Snapchat, Twitch, Whatsapp kom och ”Lika, ”dela” och ”feed” funktioner fulländades. Enligt den senaste Mediebarometern så ägnar ungdomar i åldersgruppen 15-24 i genomsnitt två timmar år strömmad TV och YouTube, och två timmar åt sociala medier.
Inte undra på att de är ensamma! Sociala medier är inte sociala.