Fackförbunden och uteslutningar
För att förstå varför uteslutningar av politiska skäl av medlemmar ur fackförbund väcker så stor uppmärksamhet måste man veta att de har varit ovanliga. I början av 1940-talet uteslöt bland annat nuvarande IF Metall kommunister men man hänvisade till illojalitet och inte politiska uppfattningar.
Annars har just kommunisters ställning inom fackförbund som ingår i samarbeten med Socialdemokratiska Arbetarepartiet varit en återkommande fråga. En våg av motsättningar mellan socialdemokrater och kommunister tog fart när Stalins Sovjet och Hitlers Tyskland ingick en pakt 1939. Efter att Sovjet anfallit Finland samma år blev arbetarrörelsens interna strid allt hårdare. Det är i ljuset av detta som man ska se uteslutningar av kommunister.
Inte förrän 2022 startade Vänsterpartiet ett fackligt program för att bryta socialdemokratins ensamrätt på samarbete med LO-förbund. Arbetat gav omedelbart resultat och 2022 blev Fastighets första LO-förbund att inleda ett formellt samarbete med Vänsterpartiet.
Uteslutningar av uttalat politiska skäl har dock skett. 1999 uteslöt just IF Metall en nazist ur förbundet.
Vid ärenden som rör sverigedemokrater har det i regel hänvisats till att personen som man vill ska lämna förbundet har åsikter som strider mot förbundets stadgade skrivningar om människors lika värde eller om värdegrund. Det torde dock finns en mycket stor mängd medlemmar i fackförbunden som gör saker eller uttrycker uppfattningar som kan sägas bryta mot sådana stadgar.
Varför har just frågan om sverigedemokrater blivit stor? Sannolikt ligger det mycket i vad Mats Fredlund sa om att det finns en oro inom arbetarrörelsen för att sverigedemokraterna i LO-förbunden är så många att de blir en maktfaktor.
Hur ser framtiden ut?
Efter mina år i fackföreningsrörelsen känner jag både förbunden och många människor där. Somliga är arga på mig och har tagit avstånd, vissa vill men vågar inte ha kontakt med mig och ytterligare andra kan säga att de inte bryr sig så mycket om vad folk tycker.
När jag blev offentligt omtalad som en person som inte fick vara kvar i sin anställning på ett fackförbund på grund av politiska åsikter kontaktar flera andra mig. Någon berättar att hennes chef sa att hon fick ”ont i magen” av sin medarbetares partipolitiska engagemang. Några före detta kollegor skriver till mig att de gillar det jag gör men inte vågar säga det. Bland de som fortfarande är yrkesaktiva är viljan att tala öppet låg. Det kan påverka karriären.
Jag tar kontakt med en kunnig vän i branschen som dock av förståeliga skäl vill vara anonym. Hur ser framtiden ut?
”Alla politiska organisationer är mer radikala internt än vad man vill visa utåt” säger han. ”Alla fackförbund vet att de riskerar att förlora medlemmar om frågan om partipolitik diskuteras.”
Jo, så är det, men varför är det så mer nu än tidigare? ”Kulturkriget och de nya frågorna äter sig in i den klassiska fackliga kampen” säger min vän. Det han menar är att facken har börjat ta upp nya frågor som de tidigare inte brydde sig lika mycket om. Detta är tydligast bland tjänstemän och akademiker. De som styr i fackförbunden är alltmer intresserade av klimatfrågan, frågor om kön och sexuell läggning, av internationellt arbete och av invandringsfrågan.
Kanske kan sverigedemokrater och socialdemokrater enas gällande arbetsmiljö, lön och villkor i arbetslivet – men om de andra frågorna ska drivas av facken så uppstår konflikter.
Så vad händer framöver? Min vän rycker på axlarna: ”Mer strid om saker som inte har med arbetsmarknaden att göra. Men samtidigt en rädsla för att sverigedemokraterna ger upp om facken. Och om allt färre vill vara med i facken så kanske den svenska modellen faller tillslut.”
Mer kulturkrig istället för fokus på sakfrågor, kärnuppgifter och tolerans. Det är framtiden. I värsta fall. Eller så vänjer sig fackförbundens vid att Sverigedemokraterna finns. Omvärlden förändras ju. Vad händer exempelvis om Sverige får en sverigedemokratisk arbetsmarknadsminister efter valet 2026?
Detta är den sista delen i en artikelserie. Läs de två första artiklarna:
Riksdagsledamot fick inte vara med i facket!
Sverigedemokrat uteslöts ur Transport
Carl Eos har gett ut romanen Utanförskap – En berättelse om främlingar under pseudonymen Teodor Gustafsson.