Branschföreningen för Onlinespel, BOS, har nyligen skickat ett brev till regeringen där de kräver en ny utredning för att stoppa läckaget till olicensierade aktörer. Det här kommer inte som någon överraskning, med tanke på att spelmarknaden fortfarande brottas med problem trots spellagen från 2019. BOS pekar på att det behövs bredare åtgärder för att hålla spelare inom det licensierade systemet, och de vill se en utredning som tar tag i det här på allvar.
Bakgrunden till problemet
Olicensierade spelbolag, ofta baserade utomlands, lockar svenska spelare med bonusar och färre restriktioner, men de följer inte svenska regler. Enligt Spelinspektionens rapport från april 2025 ligger kanaliseringsgraden på 86 procent, vilket betyder att majoriteten spelar på svenska online casino i nuläget. Men det kvarvarande läckaget, särskilt inom onlinecasino, uppskattas till miljarder kronor årligen. Till exempel rapporterade ATG under 2023 en ökning i trafik till olicensierade sajter, och det har fortsatt in i 2025. Spelare som hamnar där riskerar sämre skydd mot spelmissbruk, beskattning och svårigheter att ta ut medel vid problem.
Vad BOS egentligen kräver
I sitt brev från början av september 2025 uppmanar BOS regeringen att tillsätta en utredning som fokuserar på att täppa till luckorna i spellagen. De vill ha förslag på hur man bättre kan blockera olicensierade aktörer, kanske genom skarpare IP-blockeringar eller hårdare sanktioner mot betalningsförmedlare.
BOS har tidigare, i februari 2025, uppmanat Finansdepartementet att ändra lagen för att kriminalisera fler former av olicensierat spel. Ett konkret exempel är deras välkomnande av regeringens översyn samma månad, där de hoppades på att utvidga lagens räckvidd så att även sajter som är tillgängliga från Sverige, utan att direkt marknadsföra sig här, omfattas.
Regeringens svar och pågående åtgärder
Regeringen har redan agerat på liknande krav. I februari 2025 tillsattes en statlig utredare för att se över spellagen och föreslå sätt att stoppa olicensierade aktörer, med deadline den 17 september 2025. Bland förslagen som diskuterats finns ett nytt förbud mot spel på kredit, som infördes i juni 2025, för att minska riskerna. Spelinspektionen har också fått mer resurser för tillsyn, som betalningsblockeringar mot olicensierade sajter. Ett exempel är deras samarbete med banker för att stoppa transaktioner, vilket har hjälpt men inte löst allt – kryptovalutor och andra metoder används fortfarande för att kringgå det.
Konkreta exempel på utmaningarna
Ta unga spelare mellan 18 och 24 år, som enligt Spelinspektionen är överrepresenterade på olicensierade sajter. De lockas ofta av saker som skins betting eller kryptobetting, där det saknas ålderskontroller. Ett annat fall är ökningen under pandemin, där tillfälliga restriktioner som insättningsgränser på 5000 kronor per vecka drev vissa till utländska sajter. Riksrevisionens granskning från 2024 visar att Spelinspektionen behöver bättre verktyg för att hantera det här, som testköp under dold identitet för att kolla efterlevnad.
Vad händer framöver?
Med utredningen som ska lämnas in snart kan vi förvänta oss förslag som ett ”deltagarkriterium”, likt i Nederländerna, där det blir olagligt att låta svenskar spela utan licens. BOS tryck kommer troligen påverka, men det handlar om balans – för hårda regler kan driva fler bort. För spelare är tipset att kolla Spelpaus och licensmärket för att hålla sig säker. Det här är en pågående diskussion, och utvecklingen följs nära av både bransch och myndigheter.