
Hur arga ska vi bli om en miljard slösas bort?
Av Jakob Sjölander
23 mars 2025
Vad är egentligen en miljard kronor? Detta är en vanlig siffra, och vi hör exempelvis att Göteborg förlorat 1.5 miljarder i en korrupt fastighetsaffär, eller att ICA-gruppen säljer en filial för 14 miljarder, eller att vi donerar luftvärn för 1.2 miljarder till Ukraina. Northvoltkraschen kan mycket väl ha kostat Sverige 100 miljarder. Men vad betyder det?
Nog vet jag rent teoretiskt vad en miljard är: tusen miljoner. Man låter som ett dagisbarn om man säger det högt. Och nog vet jag att det är mycket pengar. Det är själva problemet. En miljard är så mycket pengar att det blir svårt att greppa. Själv tycker jag att tiotusen eller hundratusen är mycket pengar.
Det finns flera primitiva kulturer som saknar räknesystem, eller åtminstone nästan gör det. De räknar ”ett”, ”två”, men därefter blir det helt enkelt ”många”, och det spelar ingen roll om det är tre eller tretusen. Vi människor har ingen intuitiv förståelse för siffror, vilket är skälet till att många hatade matten när de gick i skolan.
Något vi dock är bra på är att jämföra. Så vad får vi för en miljard? Hur arga ska vi bli om politikerna slarvat bort en sådan?
Låt oss ta en polislön som exempel. En polis tjänar cirka 40 000 i månaden. På ett år blir det 480 000 kronor. Om vi delar en miljard i 480 000 så får vi lite mer än 2000. Det betyder att vi för en miljard skulle kunna betala tvåtusen polislöner i ett år. Eller, om vi föredrar det och kan hitta någon som orkar jobba så länge, en polislön i tvåtusen år.
Om vi säger att en poliskarriär varar i fyrtio år, så får den anställde totalt 20 miljoner i lön. En miljard delat i tjugo miljoner blir femtio. Alltså är en miljard kronor jämförbart med femtio poliskarriärer.
Läkare är betydligt dyrare än poliser, och tjänar i genomsnitt 90 000 i månaden. Det betyder att vi skulle kunna få mer än 900 läkarårslöner för en miljard. Fyrtio års läkararbete kostar 43 miljoner, så man kan få ungefär 23 läkarkarriärer för en miljard.
Notera att dessa siffror inte inbegriper allt som krävs för att läkare och poliser ska kunna göra sitt jobb. Det täcker exempelvis inte kostnaden för polisbilar, sjukhus, mediciner, arrestlokaler eller batonger.
Vi kan därför titta på något annat, som kostnaderna för skolväsendet. Den svenska grundskolan årskurs 1 – 9 kostar cirka 135 miljarder kronor per år. Då vi har lite fler än en miljon elever i grundskolan blir kostnaden per elev cirka 115 000 – 120 000 per år.
Det finns cirka 4700 grundskolor i Sverige. Den genomsnittliga skolan har därför lite mer än tvåhundra elever och kostar 30 miljoner per år.
För en miljard kronor kan vi alltså utbilda fler än 8000 barn under ett år, eller sköta fler än 30 skolor under ett år. Om ett år i grundskolan kostar 120 000 kr, så borde nio år kosta 1 080 000. Med en miljard kan vi ge en komplett grundskoleutbildning åt 900 barn.
Men poliser, läkare och skolor är ju ändå ganska billiga saker. Finns det inget dyrare vi kan köpa, om vi ändå vill sätta sprätt på pengarna?
Vad sägs om ett kärnkraftverk? Vi behöver ju ersätta de som Miljöpartiet just lagt ned. Idag står våra sex kvarvarande reaktorer för lite mindre än en tredjedel av vår elförsörjning. Den senaste reaktor som byggdes i Sverige var Oskarshamn 3 från år 1985 med en (senare uppgraderad) produktionsförmåga på 1100 MW. Detta kostade 47 miljarder i dagens penningvärde.
Om vi kan matcha detta idag är svårt att säga. Tekniken har gått framåt, men de byråkratiska och politiska hindren har blivit värre. Det är fullt möjligt att det skulle bli många gånger dyrare att bygga ny kärnkraft idag.
Låt oss också titta på den svenska statsbudgeten. Den beräknade kostnaden för 2025 års budget är över 1400 miljarder. De sex största posterna är Utbildning och universitetsforskning (104), Ekonomisk trygghet för familjer och barn (105), Hälsovård, sjukvård och social omsorg (120), Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning (123), Försvar och samhällets krisberedskap (170), Allmänna bidrag till kommuner (173).
Detta är dock statens budget, och inkluderar inte regionernas eller kommunernas pengar. År 2023 hade regionerna kostnader på 470 miljarder, och kommunerna på 820. Om vi lägger ihop statens, regionernas och kommunens årskostnader blir det cirka 2700 miljarder kronor. Hela Sveriges ekonomi är på cirka 6000 miljarder. Det betyder att den statliga sektorn direkt kontrollerar 45% av vår ekonomi.
Så hur arga bör vi bli när vi får höra att en miljard har slösats bort? Jag tycker att den mest illustrativa siffran ändå gäller löner och karriärer. En miljard var värd 50 fyrtioåriga poliskarriärer. Föreställ dig att du har arbetat hela ditt liv och ska pensionera dig. Precis när du ska säga adjö till dina arbetskamrater för sista gången så informeras du om att allt du gjort under din karriär har förstörts – gånger femtio.
Så hur arga bör vi bli när en miljard slösas bort? Väldigt, väldigt arga.