Utfallet i andra omgången i franska parlamentsvalet var väntat. Det är medierna som skapat falska förväntningar om utfallet. Man blåste först upp Nationell samling, för att nu efter valresultatet tala om ”fiasko”.

KOMMENTAR. Efter första valomgången skrev jag (1 juli) här i Samtiden att i andra valomgången kommer två att slå den tredje, alltså att mitten och vänstern går ihop om att slå Nationell samling. Vänstern röstar på mitten, och mitten röstar på vänstern, när det i andra valomgången endast står två kandidater mot varandra, varav den ena är från Nationell samling.

Nu blir utfallet att radikalvänstern (182 mandat), Macrons mitten (168) och Nationell samling (143) blir tre rätt så jämnstora block i franska Nationalförsamlingen. Ingen har majoritet.

Detta visste alla som någorlunda följer fransk politik. Ändå blåste medierna upp förväntningarna – eller rättare sagt ”hotet” – om att Nationell samling skulle få egen majoritet.

När det sedan inte händer, kallar medierna det för ”fiasko” för Nationell samling. Detta är en medveten strategi från medierna för att först skrämmas med Nationell samling, sedan håna dem.

Det är inte journalistik, det är propaganda.

Valsystemet låter förlorare vinna

För mig har det franska valsystemet alltid framstått som märkligt. Detta att ha två valomgångar i de 577 valkretsarna, när ingen kandidat får 50 procent, och då ställa de två som fått mest röster emot varandra. Det innebär att de väljare som inte kan rösta på sitt förstahandsval får en extra röst att avge på den ”minst dåliga” kandidaten.

Varför ska förlorare få en extra röst för att kunna ändra utfallet och tippa mandatet i ny riktning?

Det är också psykologiskt vanskligt att konstruera ett valsystem där väljare förväntas rösta på kandidat man inte gillar. Väljare ska rösta ”bort” någon ur ett taktiskt perspektiv, snarare än rösta ”för” den man vill ha.

Detta undergräver respekten för demokratin. Systemet låter förlorare, som väljarna inte egentligen vill rösta på, avgå med segern.

Första valomgången är facit

Hur utfallet än blivit i andra valomgången är det den första valomgången som visar hur folkopinionen ser ut i Frankrike. Det är den ärliga valomgången då väljarna röstat på sitt förstahandsalternativ.

Störta parti i första omgången:

Le Pens Nationell samling: 298 valkretsar (51,6 procent)
Radikalvänsterns Nya folkfronten: 171 valkretsar (29,6 procent)
Macrons mittenkoalition Ensemble: 76 valkretsar (13,2 procent)
Traditionella högern Republikanerna: 28 valkretsar (4,8 procent)
Regionala kandidater: 4 valkretsar (0,7 procent)

Så här hade mandaten fördelats i franska parlamentsvalet om Frankrike tillämpat Storbritanniens valsystem med att den kandidat som får flest röster i varje valkrets erhåller mandatet.