I EU-parlamentet har sju av åtta partier röstat för att förbjuda tillverkning av bensin- och dieselbilar från 2035. Moderaterna står i valrörelsen fast vid att förbjuda nyförsäljning, när deras toppkandidat intervjuas.

KOMMENTAR. Kraven på klimatåtgärder haglar i EU. Under den gångna mandatperioden har EU-parlamentet och medlemsländernas regeringar fattat beslut på löpande band. Bra, tycker Moderaternas toppnamn Tomas Tobé när han intervjuas i SvD. 

Moderaterna har spelat en aktiv roll i utformandet av klimatpaketet ”Fit for 55”, som innehåller en rad krav, förbud och regleringar fram till 2030, inte minst inom trafiken.

Plåga svenskar

Sverige utsätts – naturligtvis – för de hårdast kraven: att halvera utsläppen från 2005 års nivåer för vägtransporter, arbetsmaskiner, jordbruk och uppvärmning av byggnader.

– Den stora förändringen är att alla länder ska vara med och bidra. Tidigare kunde Polen, Bulgarien och många andra åka total snålskjuts på Sveriges bekostnad, säger Tobé.

Men Sverige ligger redan långt under de andra länderna i koldioxidutsläpp. Ändå ska svenska folket plågas av hårda nya regleringar.

Exakt vad Sverige ska göra har Tobé ingen uppfattning om. Han ger inga konkreta förslag på hur klimatmålet ska nås. Ändå kritiserar han SD för att inte vilja vidta tillräckliga åtgärder.

Förbud, förbud, förbud

Ett av få konkreta inslag, som dock inte får genomslag till 2030 är att förbjuda bensin- och dieselbilar.

Tomas Tobé ångrar inte att han i parlamentet röstade ja till förbudet.

– Jag tror att bilen kommer att vara fortsatt viktig för många människor. Däremot är det givet att vi behöver ställa om och komma bort från bensinbilar, säger han.

Förbudet ger tydliga spelregler och banar väg för en snabb omställning till elbilar. Själv övertygades Tobé när branschen gav tummen upp.

Men flera aktörer har ångrat att man inte reste reservationer när EU-parlamentet sprang iväg i utopistisk radikalism på klimatområdet.

Även svenskt näringsliv är oroligt över att EU inte har fokus på kärnverksamheten – den inre marknaden och dess möjligheter att i frihet utveckla nya lösningar, något Samtiden pekat på.