Det ger en märklig känsla att se hur ledande S- och M-politiker nu talar om vikten av att rusta upp försvaret, att få Europa att skapa avskräckande militär kapacitet mot Ryssland. M avskaffade värnplikten 2009. Samtidigt menade ledande S-politiker att Ryssland aldrig kommer att utgöra säkerhetshot mot Sverige och såg varningar som ”bara tramsigheter”.
KOMMENTAR. Både utrikesminister Tobias Billström (M) och oppositionsledaren Magdalena Andersson (S) försökte, under inledningspasset till Folk och försvars rikskonferens i högfjällshotellet i Sälen, framställa sig som statsledare som med seriositet bär upp konungariket Sveriges säkerhet på sina axlar.
Men jag kan ju inte släppa att de båda ingått i regeringar som gjort fruktansvärda och historiska misstag just på säkerhetspolitikens område.
Gjort allt för att försvaga svenskt försvar
Moderaterna avskaffade allmänna värnplikten 2009. Ett dråpslag mot landets förmåga att försvara sig och en förödande signal till de yngre generationerna om att de inte behöver bry sig om att försvara landet. Försvarsberedskapen i svenska folket gick ned till nära noll. Statsminister Fredrik Reinfeldt såg försvaret som ett ”särintresse”. Nu talar Billström myndigt om hur försvaret måste stärkas. Snacka om helomvändning! Varför klarade partiet inte av att göra rätt för bara några år sedan?
Socialdemokraterna skar ner försvarsbudgeten mest. Rena slakten i slutet på 1990-talet. Man sålde ut många av försvarets fastigheter och installationer, något staten nu till enorma kostnader måste försöka återskapa. S-ledare har hånat dem som varnat för att Ryssland historiskt alltid utgjort ett dödligt hot, och att murens fall bara innebar en kort frånvaro. Men så har det ju blivit. Från 1991 till 2008, då ryska trupper invaderade Georgien, gick det bara 17 år. Men den frånvaron trodde Socialdemokratin var permanent. Ett bevis på enorm okunnighet om och ointresse för historiska, geopolitiska fakta.
Självkritiken visar på historielösheten
Nu stod Andersson och talade om hur stolt hon var över svensk vapenindustri. Det var inte länge sedan S tillsammans med stödpartier gjorde allt för att försvåra och stoppa vapenexport för svenska industrier.
– Den militära produktionen måste öka kraftfullt. Vi måste få fram mer vapen och mer ammunition, sa Andersson idag.
Där dök faktiskt också ett ögonblick av självkritik upp.
– Jag gick ju inte med i SSU för 40 år sedan för att jag drömde om en ökad vapenproduktion. Men som politiker måste man orka se verkligheten som den är och vara beredd att göra det som krävs.
Men tänk vad mycket enklare uppgiften varit om Socialdemokraterna lärt sig innan krig i Europa brutit ut! Lärt sig av tidigare generationer, de som visste att militärt och civilt försvar är en av de viktigaste uppgifterna för politiken att sköta. Och varför lärde man sig inte av samtida politiker, som Sverigedemokraterna, som motsatt sig all avrustning just med argumentet att försvaret är en nationell trygghetsförsäkring som är lätt att riva ned men tar lång tid att bygga upp.
Dagsländor är inget för samhällsbyggande
Jag får intrycket av att dagens politikergeneration är som dagsländor. Deras tidshorisont är mycket kort. Imorgon kan politikerna ha ändrat sig igen. Då är det något annat som skapar rubriker. Något annat som ska prioriteras.
För mig är det här bevis på frånvaro av ledarskap. Det handlar om att se till helheten och på ett längre perspektiv. Vad är viktigast för svenska folket att staten klarar av? Säkerhetspolitiken kommer mycket högt på den listan – om vi inte vill bli påtvingade att lära oss ryska (eller kinesiska om några årtionden).
All kunskap finns. Alla vet att det ligger mycket sanning i uttryck som ”Varje land har en armé, sin egen eller någon annans” och ”Tala mjukt men bär en stor påk”.
Alla som litar till fakta vet att avskräckning är den enda fungerande metoden att undvika krig. Ändå har europeiska stater i praktiken avrustat sina arméer. Det är därför Putin kunnat genomföra anfallskrig 2008, 2014 och 2022. Europa har inte kunnat sätta emot. Dessa krig är naturligtvis inte européernas fel – skulden ligger alltid på den aggressive parten – men om man vill undvika fullskaliga krig där tusentals människor dör, måste man visa trovärdig avskräckning gentemot dem som kan tänkas anfalla.
Här har svenska politiker – trots all existerande kunskap och historia – låtit sig luras av utopier om en fredlig värld där alla kramas och kindpussas. Så har det aldrig varit och kommer aldrig att bli i mänsklighetens historia.
Ska vi tro på dem som nu säger sig ha förstått? Hmmmm.
*
Se mer i Samtiden: När Sverige förstod att hantera jättens andedräkt.