Svenska folket är inte särskilt starkt ideologiskt identifierad. Men bland de som har stark övertygelse tappar socialismen och liberalismen, medan konservatismen och nationalistisk perspektiv ökar.
I det göteborgska valforskningsprogrammet framkommer mätningar av svenska folkets ideologiska hållning och förändringar över tid. Strax före påsk presenterade statsvetaren Henrik Ekengren Oscarsson vid SOM-institutet senaste årets förändringar i det ideologiska landskapet.
Konservativa mandat ger majoritet
Låt oss börja med ”Mätningarnas mätning”, där han väger ihop traditionella mätningar av partisympatier från Sifo, SCB, Novus, Ipsos och Demoskop. Här framgår att den konservativa oppositionen med M, SD och KD skulle få egen majoritet om det varit val i mars 2021.
Mandatfördelningen skulle bli 177 för konservativa och 172 för rödgröna partier som kommer in i riksdagen, dvs S, V och C.
Notera att C skulle vara det minsta partiet i det annars socialistiska/kommunistiska blocket. Lycka till med det, Annie Lööf!
Spännande ideologisk triangel
Henrik Ekengren Oscarsson nylanserar i statsvetenskapliga sammanhang den klassiska ideologiska triangeln och placerar in partierna i den, utefter hur respektive partis väljargrupp positionerar sig. Denna lansering av triangeln är ett tecken på hur betydelsefull konservatismen blivit i konkurrens med den ekonomiska liberalismen kontra socialismens planekonomi på höger-vänsterskalan.
Denna triangel återintroducerades här i Samtiden i maj 2019. För att få lite mer ”kött på benen” lade jag på värderingsfrågor utefter triangelns linjer som tydliggör spänningarna mellan de tre ideologierna, som alla har skärningslinjer gentemot varandra.
Konservatism och liberalism delar betydelsen av marknadsekonomi, men på olika sätt. Likaledes delar konservatismen och socialismen betydelsen av gemenskaper, men också här på olika sätt. Kanske främst i frivillighet och tvång.
Tragiskt nog delar också socialism och liberalism en bärande värdering: förkärleken för skrivbordsteorier som är radikala och saknar verklighetskontakt.
Det är denna benägenhet, inte minst i extrem invandring, som fått konservatismen att åter bli en framträdande värdering i Sverige, där man respekterar tradition, pragmatism och ifrågasätter oprövade, radikala nymodigheter. Särskilt som de radikala fullständigt misslyckats med allt vad de lovade: sätta nyanlända i arbete och bevara tryggheten.
Smutskastningen avser dölja denna aspekt
Den vulgära smutskastningen mot det ledande konservativa partiet, Sverigedemokraterna, beror på att radikala partier vill dölja denna spänning mellan pragmatisk tradition och radikal utopism.
Smutskastningen från S, V och C beror på att de inte vill tala om för väljarna vad de egentligen är ute efter – att radera ut det svenska och ersätta det med en mångkulturell blandning där det svenska bara är ”fjantigt” som S-ledaren Mona Sahlin sa, och bara står för ”barbariet”, som M-ledaren Fredrik Reinfeldt sa.
Konservatismen ger ideologiska motiv och tyngd till dem som argumenterar för att den svenska kulturen, det svenska språket och det svenska samhällsbygget har ett egenvärde i sig och att den ska vara dominerande på det territorium som är Sverige.
Svag ideologisk identitet bland svenskar
Nu ska dessa ideologiska skillnader inte överdrivas. Av staplarna överst framgår att socialism och liberalism tappar mark, och att konservatism och nationalism växer. Men tillsammans utgör staplarna endast 41 procent av de tillfrågade som säger sig ”helt” betrakta sig som tillhörande en ideologi. Flertalet anger ”stämmer delvis”.
Det är också därför triangeln är så intressant. De olika ideologiska perspektiven möts i olika frågeställningar och blir väldigt sällan renläriga.
(Jag har här medvetet avstått från att förmedla SOM-institutets angivna alternativ ”feminism”. Det är mer ett modeord än en ideologisk definierbar position som skiljer sig från de ovan nämnda.)
Vad säger den gamla höger-vänster-skalan?
På höger-vänster-skalan händer inte så mycket. Högst andel, 37 procent av de tillfrågade, anger att de är höger, medan 33 procent anger vänster. Hela 30 procent svarar varken eller.
Intressant är dock att SOM-institutet bekräftar att väljarkåren som helhet ”uppfattar” Sverigedemokraterna som mer höger än vad partiets egna väljare uppger. Själva uppger SD-väljare att de ligger ungefär där KD-väljarna ligger, medan väljare som röstar på andra partier uppfattar att SD ligger strax till höger om M. Förmodligen ett resultat av smutskastningen som massmedia så gärna vidarebefordrar.