Den nordiska tilliten är mer värdefull än saudisk olja eller rysk gas. Det är med hög arbetsmoral och socialt förtroende som Sverige skapat vårt välstånd. Nu eroderar denna Sveriges största tillgång med stor migration.
Sveriges främsta tillgång – är det malm, skog, vattenkraft eller kanske industriellt kunnande? Allt detta är viktigt, men Sveriges främsta tillgång är troligen ömsesidigt förtroende mellan människor, alltså socialt kapital. Vi litar på att kassörskan inte tar betalt två gånger, att hantverkaren inte släpper in inbrottstjuvar och vi litar i allmänhet på människor i vår omgivning. Det gör livet lättare.
Relativt stark tillit i samhället är en gemensam nämnare för nordiska länder, som brukar komma högt upp på internationella listor som mäter demokrati-index, arbete mot korruption och samhällets utveckling i allmänhet.
Av allt att döma är ”nordisk tillit” alltså något betydligt mer värdefullt än saudisk olja eller rysk gas. Det underlättar förvisso för affärsverksamhet och bidrar till starkare ekonomi, men representerar samtidigt ett värde som inte kan mätas i pengar. Det ger trygghet.
Vissa tror att detta är kopplat till höga skatter och sociala förmåner, men ekonomen Andreas Bergh vid Lunds universitet framhåller att den nordiska tilliten föregick välfärdssamhället, snarare än tvärtom. I Norden accepteras relativt höga skatter eftersom man litar på att pengarna, i någorlunda hög utsträckning, kommer till nytta.
Författaren Nima Sanandaji visar något liknande i sin bok ”Debunking Utopia”, där han klarlägger att de nordiska ländernas framgångar kan förklaras av sociala och kulturella faktorer. Nordiska länder präglas, enligt Sanandaji, av hög arbetsmoral och socialt förtroende, vilket i sin tur hänger samman med geografin, samt det faktum att länderna varit kulturellt homogena.
Robert D. Putnam, välkänd professor i statsvetenskap vid Harvard University, ser också kopplingen mellan socialt kapital och ett homogent samhälle. Hans dom över det etniskt splittrade samhället är hård.
“… in the presence of diversity, we hunker down. We act like turtles. The effect of diversity is worse than had been imagined. And it’s not just that we don’t trust people who are not like us. In diverse communities, we don’t trust people who do look like us.”
Det vill säga ömsesidig misstro i det heterogena samhället försämrar även förtroendet inom (!) grupperna.
Det är både sorgligt och ironiskt är att just vårt förtroende för medmänniskor har gjort oss sårbara. På ett politiskt plan utsträcker många svenskar sin tillit till hela världen och vägrar ta till sig att generösa asylregler kommer att missbrukas. På gräsrotsnivå förefaller Putnams observation dock stämma väl in på Sverige, för på det personliga planet söker svenskarna sig bort från mångkulturen.
Med nuvarande takt ökar Sveriges befolkning med en miljon per årtionde och ökningen består till stor del av grupper som har dålig förståelse för den svenska kulturen och som dessutom kommer att få det svårt att försörja sig själva. Och signalerna från den nyligen tillträdda regeringen är inte positiva, inget tyder på att man ens vill förstå problematiken.

Denna utveckling eroderar på sikt Sveriges främsta tillgång, nämligen tillitsfulla relationer mellan människor. Spiralen är på många håll redan på väg neråt och det lär inte bli bättre under nästa lågkonjunktur.