Det finns en konstig myt i svensk politik: Att den som röstar på Kristdemokraterna i praktiken röstar på samma migrationslinje som Sverigedemokraterna. Det är fel. Partierna har samarbetat. De har inte samma mål.
KD säger själva vad de vill. Asylmottagandet ska ligga på nordisk genomsnittsnivå. Asylinvandringen ska i första hand gå via lagliga vägar, framför allt kvotflyktingssystemet. Det är en stram linje jämfört med 2015. Det är inte en nollinje. Ett genomsnitt är per definition mer än det lägsta. Det är en volymmålsättning. Sverige ska fortsätta ta emot, men inte mer än grannarna.
SD säger något annat. Asylinvandringen ska vara så låg som möjligt. Asyl från länder utanför närområdet ska i praktiken upphöra. Jimmie Åkesson har formulerat det som nära noll när det inte handlar om det omedelbara närområdet. Partiet vill sluta ta emot kvotflyktingar. Det är inte samma sak som att sikta mot ett nordiskt medelvärde. Det är en annan politik.
Samma skillnad syns i arbetskraftsinvandringen. KD har i regeringen varit med och skärpt reglerna mot fusk i låglöneyrken. Samtidigt har partiet drivit undantag för bristyrken – bland annat i vården – så att lönegolvet inte ska stänga de kanalerna. Det egna ungdomsförbundet har gått längre och krävt en lägre ribba. SD vill i stället skärpa kraven för arbetstillstånd ytterligare. Den som följer partiernas program, inte bara Tidö-rubrikerna, ser två olika ambitioner. Den ena vill styra och hålla volymen på en “normal” nordisk nivå, den andra vill trycka ner den så långt det går.
Det är därför det är skillnad på att rösta på KD och att rösta på SD. KD är ett parti som accepterar en fortlöpande asylinvandring på genomsnittsnivå och som vill hålla arbetskraftsinvandringen öppen. SD är det parti som gjort låg invandring till själva kärnfrågan. Nollvision utanför närområdet, stopp för kvotmottagande, hårdare avseende arbetstillstånd.
Den som tycker att nuvarande nivå redan är tillräckligt låg, eller att Sverige bör ta emot ungefär som Danmark, Norge och Finland i snitt, kan rimligen rösta KD. Den som vill ha den lägsta möjliga invandringen har inte det valet. Då återstår SD. Att blanda ihop partierna är att blanda ihop kompromiss med program. På migrationsområdet är programmen inte desamma.