Vänstern kan varken ekonomi eller energi

Vinner vänstern valet lär de få svårt att bilda regering. Det i sig är skadligt för Sverige. Men än värre, som sällan lyfts, är deras okunnighet och totala ointresse för att vilja lära sig. Både Amanda Lind (MP) och Nooshi Dagdostar (V), som de facto är de som skulle styra en sådan regering som Socialdemokraternas Magdalena Andersson är satt att leda, visade det med all tydlighet i SVT:s partiledardebatt.

”Havsbaserad vindkraft måste byggas, och varför har det inte skett?” är deras ständiga fraser i energidebatten. Liberalernas Simona Mohamsson ställde den retoriska frågan om hur många krig i världen det krävs innan Miljöpartiet fattar att kärnkraft är ett måste för Sverige om vi ska klara vår egen energiförsörjning. Något svar fick hon inte. Istället fortsatte tjatet om havsbaserad vindkraft. Till slut tröttnade SD:s Jimmie Åkesson och sa som det är: Sverige har redan för många vindkraftverk, och fler kommer aldrig råda bot på bristen på baskraft, den el som produceras även när det inte blåser. Det fick Amanda Lind att se rött. ”Det stämmer inte”, sa hon i falsett.

Faktum är att 8 av 10 vindkraftverk som drivs av bolag visar röda siffror, varav nästan en tredjedel bedöms som konkursmässiga. Det är ingen nyhet, men tydligen är det information som aldrig nått Amanda Lind och hennes stab. Förklaringen är egentligen banalt enkel: blåser det mycket ökar utbudet av el, vilket pressar priserna nedåt. Och när det är vindstilla uteblir intäkterna helt. Grundläggande utbud och efterfrågan, med andra ord, den sortens ekonomi som verkar vara ett okänt territorium på vänsterkanten.

I nuläget finns det så många vindkraftverk i Sverige att priset på el hamnar på minus när det blåser. Då måste vindkraftsbolagen betala för att bli av med elen de producerar alternativt stänga av kraftverken. När det inte blåser blir det förstås heller inga pengar. Att bygga fler vindkraftverk gör ju bara denna katastrofaffär ännu sämre. Men inte ens denna enkla analys kan MP och VP ta till sig.

Som om dessa okunskaper inte räckte. Så fort ordet baskraft nämndes duckade både Lind och Dagdostar. På fullaste allvar tror de att vindkraftverk till havs löser problemet. Men även till havs råder det ibland stiltje. Det kan varje seglare intyga. Endast kärnkraft kan leverera den baskraft Sverige måste ha.

Och baskraft är ingen detalj. Utan den riskerar elnätet att kollapsa på ett sätt som kan bli både långvarigt och extremt kostsamt, med skadade datorer, servrar, värmepumpar och industriella maskiner som följd. Att ingen på vänsterkanten vill fördjupa sig i frågan är kanske inte så konstigt. Det skulle tvinga dem att erkänna att de har fel.

Samma okunskap råder inom ekonomi. Här sällar sig även Magdalena Andersson, trots en examen från Handelshögskolan. Hon och de andra på vänstersidan har bara en fras att anföra inom detta grundläggande politikområde: ”Ni har gett 6 000 kronor i skattesänkning till de rika.” som upprepas gång på gång. Ja, det har vi, bekräftade Jimmie Åkesson, som återigen fick ta på sig rollen som den kloke farbrorn. Fast skattesänkningarna har tvärtom ökat statens skatteintäkter, eftersom tillväxten ökar när folk får behålla mer av sin lön, förklarade han. ”Det kan inte stämma”, gormade Amanda Lind. Magdalena Andersson blundade extra länge, hon vet att det stämmer, hon minns mycket väl den kända Lafferkurvan om vad den säger om hur tillväxten hämmas när skattetrycket blir för högt. Och Nooshi Dagdostar viftade frenetiskt med sitt höjda pekfinger. Elisabeth Thand Ringqvist såg bara obekväm ut.

Varför skattehöjningar alltid är ett självändamål för vänstern får vi aldrig något svar på. Vad pengarna ska användas till, och till vem, får vi heller inte veta. Klart är att mer pengar ska tas från de flitiga, duktiga och arbetsamma och ges till de som inte bidrar, vilket vänstern anser är rättvist. Man vill missgynna de driftiga till förmån för de icke arbetsamma.

Det är ju bara ”de rika” som måste betala mer, säger vänsterpartierna till sitt försvar. Att dessa redan står för två tredjedelar av de totala löneskatteinbetalningarna nämns inte. I stället lyfts ”de rika” fram som något som katten har släpat in. En grupp som ska tålas att hunsas och utfulas och som beskrivs som giriga utsugare. Det finns aldrig en reflektion kring vad Sverige skulle göra utan dessa ”rika”. Den lilla tanken borde kanske lyftas. För utan kapitalister dör vänstern. Vem ska då betala, när alla de rika har tagit sina företag och tillgångar och lämnat landet? Då hjälper inga förklaringar som ”Vi har varit naiva.” Då är ”vi har varit korkade” en mer rättvis beskrivning över den samlade vänsterns kunskapsförakt.

Vänsterns okunnighet och ovilja att ta till sig fakta borde vara genant för dem själva. Skulle det gå så illa att vi får en regering som är splittrad och saknar grundläggande kunskaper om energi och ekonomi är det ett direkt hot mot Sveriges välstånd. Det borde oroa fler.