Sveriges landsbygd förfaller, Norges blommar – Vi behöver ta efter våra grannar
I min gamla hemkommun Strömsund avvecklas samhällsservice år efter år. Byar dör ut, hus förfaller och sysselsättningsgraden är låg. Delvis som följd av inkompetenta S- och C-styren, men även generella geografiska och ekonomiska utmaningar. I grannkommunen Lierne i Norge ser verkligheten annorlunda ut. Där har man under 2010-talet byggt en ny skola och sporthall. Samt har man en lokal polis och räddningstjänst. Lierne, en kommun med lite drygt 1000 invånare, har en betydligt ljusare framtid än Strömsund. Man hade en sysselsättningsgrad över 99,5%, samtidigt som grannkommunen Strömsund låg på 83% (2022). Det finns en träffsäker förklaring till skillnaderna: Norges fina tradition av en hållbar landsbygdspolitik.
Sveriges små kommuner producerar ofta mycket för vårt land, men intäkterna stannar inte kvar i orten. I Norge har man ett skattesystem där en del av intäkterna från lokal energiproduktion går tillbaka till kommunen. Det är något Sverige bör inspireras av i större utsträckning.
I Norge har man även en arbetsgivaravgift som i regel är betydligt lägre i glesbygdskommuner än i storstäder. Detta ger möjligheter för företagare att våga etablera verksamhet runt om i hela landet, något som Sverige starkt misslyckats med historiskt sett.
Nuvarande regering med Sverigedemokraterna i spetsen gör mycket för svensk landsbygd. Sänkta drivmedelspriser ihop med satsningar på infrastruktur och lokal politik som konkret bevarar samhällsservice (SD i synnerhet) gör att vi äntligen är på rätt väg. Sverigedemokraternas David Lång skrev 2021 en riksdagsmotion om att införa en geografiskt differentierad arbetsgivaravgift som i Norge. Fler sådana initiativ behövs. Vad som också behövs är ett riktigt paradigmskifte inom svensk landsbygdspolitik. Vi är på rätt väg, men det krävs ett nytt helhetsgrepp i svensk politisk tradition för att reda upp den landsbygdspolitiska röran som tidigare regeringar skapat de senaste 60 åren. Nuvarande regering med SD tillsatte en omfattande utredning om framtidens regionala utvecklingspolitik och landsbygdspolitik 2024. Nu blir också utredning verklighet, för i mars 2026 presenterades proposition 2025/26:158 för en starkare landsbygd, med fyra olika huvudområden inom frågan, där just investeringar på lands- och glesbygd understryks. Propositionens lagändringar föreslås träda i kraft den 1 juli 2026, alltså sker en tydlig förändring för landsbygdens bästa på riktigt.
Låt oss för en gångs skull städa upp denna lands- och glesbygdspolitiska röra av socialdemokratisk, moderat och centerpartistisk landsbygdspolitik, och låt oss verka för att en del av de intäkter Sveriges energinät skapar ska gå tillbaka till producerande orter. En levande landsbygd är viktigt för vår frihet att bo och verka över hela Sverige. Men även för vår suveränitet, beredskap, historiebevarande och vår levnadsstandard. Jag känner mig trygg med Tidö-partiernas arbete. Låt oss då också för en gångs skull börja skapa långsiktiga förbättrade förutsättningar för vår landsbygd, precis som Norge gjort. Nu har vi chansen, för är det några som kan rädda landsbygden genom politisk kraft så är det Sverigedemokraterna och Tidö. Men då krävs ett paradigmskifte även inom landsbygdspolitiken, vilket bevisligen Tidö-partiernas politik är mest lämpad för.
Torsten Bengtsson
Politisk sekreterare SD och medlem i Ungsvenskarna