Om vapenvilan i Gaza överlever fram tills på fredag så fyller den två veckor. Gratulerar! I nuläget tycks dock detta högst osäkert. Israel har nämligen inlett en ny våg av attacker och ställt in nödhjälpen, sägs det i SVT Rapport. Vilket är helt sant. Visserligen nämns det också att Israel ”påstår” att det var Hamas som bröt vapenvilan.
Lite senare i reportaget talar man med Mellanösternkorrespondenten Gilda Hamidi-Nia (iranskt ursprung, för den som undrar) som säger att det står ”ord mot ord” i frågan om vem som slog till först. Det är bra att vara försiktig när ord står mot ord. Även när vissa ord kommer från demokratin Israel och andra från terrororganisationen Hamas…
Hamasterroristerna var ute ur sina hål i samma stund bomberna slutade falla, och började omedelbart återetablera kontrollen över Gaza. De har avrättat dissidenter på öppen gata, och särskilt Doghmushklanen har varit utsatt. Så utsatta att till och med SVT ger dem stort utrymme i reportaget.
Hamas’ återerövringskampanj var knappast något de spontant hittade på. Hamas visste precis hur de skulle utnyttja vapenvilan. De hade inte gått med på den annars. Dessutom var man nog rädd att sabotera Trumps fredspriskampanj… Men det är skillnad på att vilja ha en vapenvila och att vilja respektera den.
Enligt avtalet skulle Hamas återlämna samtliga gisslan, levande och döda. Den levande gisslan återlämnades i utbyte mot tvåtusen av Hamas’ terror-kompisar. Men sedan visade det sig tyvärr att Hamas ”slarvat bort” de cirka tjugo gisslankroppar de hade. Synnerligen märkligt, då palestinierna i årtionden har varit väl medvetna om att döda judar är viktiga förhandlingskort.
Denna glömska är bara ett sätt som Hamas testar avtalets gränser. De insåg att levande gisslan rör upp större känslor än döda gisslan, och att de alltså inte skulle komma undan med att behålla dem. Men nu satsar de på att behålla den döda gisslan inför framtida förhandlingar, och på så vis sälja dem två gånger.
Samtidigt är Hamas försiktiga med att driva detta cyniska spel för långt. Detta förklarar varför man faktisk lyckats skaka fram ett fåtal kroppar, som man sedan lämnar över en i taget. Det gäller att hålla israelernas irritation på rätt nivå.
Hamas vill inte följa vare sig avtalets bokstav eller andemening, då detta skulle betyda att de gav upp allt politiskt inflytande över Gaza. Istället försöker de ”omförhandla avtalet i praktiken”, som en bunden fånge som slingrar sig för att lossa på repen. Hamas har alla möjligheter att skära av repen, men vill inte göra det då det skulle leda till fortsatt krig.
Hamas vill inte ha krig – Hamas vill ha en gynnsam fred. Eller mer precist, Hamas vill inte ha krig nu, utan en gynnsam fred som tillåter dem att förbereda inför nästa krig.
Den tyske militärteoretikern Carl von Clausewitz är bland annat berömd för sin idé att krig bara är en fortsättning på politiken med andra medel. På samma sätt är den nuvarande freden bara en fortsättning på kriget med andra medel. Hamas töjer på avtalet så långt de vågar. Israel vet detta, men håller igen för att undvika ett förnyat krig.
Vapenvilan hänger på hur välkalibrerade Hamas’ girighet och Israels vedergällning är.
Jakob Sjölander