Den europeiska unionens byråkrati och paragrafrytteri är bland det mest osexiga som finns. Tyvärr betyder det att välplacerade myndighetsaktivister kan utnyttja lagen som vapen, orsaka enorma skador och komma undan med det. Det senaste exemplet är den skandalen om en ”felöversättning” i EU:s fågeldirektiv.
I korthet handlar det om två fel. Det första finns i artikel 2 i fågeldirektivet, där det i EU:s original står att fågelpopulationer ska ”anpassas” till vad som är hållbart. Det betyder att det i många fall är acceptabelt att fågelpopulationer krymper, särskilt om det kan kompenseras på andra sätt. Men i den svenska översättningen står det att populationer ska ”återupprättas”, vilket har tolkats som att de alltid måste öka.
Det andra felet finns i artikel 5. I originalet står det att det bara är när störningen av fågellivet är väsentlig, betydande eller signifikant som skogsbruk ska stoppas. Den svenska översättningen skärper kraven och tillåter bara skogsbruk om det saknar betydelse för fåglarna.
Effekterna på Sveriges 300 000 skogsägare är stora men svårbedömda. Det har skett 1000 rättstvister om dessa frågor, och många familjer hotas med miljonviten för att ha missbrukat den mark de i många fall ägt i generationer. Men mörkertalet är långt större, eftersom många med svensk lydighet följt reglerna och inte gått till domstol. Detta betyder att affärstillfällen försvunnit, och att markens sälj- och lånvärde minskat. Det är svårt att sätta en siffra på dessa kostnader, men det lär handla om miljarder. Indirekt drabbas alla svenskar.
Vem bär ansvaret för denna katastrof? EU? Nej, inte i det här fallet – det här är något Sverige gjort mot sig självt. Skogsägarna? Nej, de är ju offren. Politikerna? Nej, de har inget med sådana här detaljer att göra. Tjänstemännen? Nej, i Sverige har vi ju avskaffat allt vad tjänstemannaansvar heter, så på så vis kan det ju inte vara. Som vanligt verkar det inte vara någon som kan hållas ansvarig för ett problem som plågat vår ekonomi i hela tio år.
Man får vara klart naiv för att tro att dessa ”fel” är oavsiktliga fel. Mats Derlén, professor i rättsvetenskap, jämförde tretton andra översättningar av fågeldirektivet och fann att det endast var den svenska översättningen som innehöll detta så kallade ”fel”. Nog kan sådana fel uppstå – men att de går oupptäckta i tio år?! Knappast.
Svenska byråkrater är kända för att göra hårda tolkningar av EU:s regelverk, men det här är ett extremt fall. Den enda riktigt realistiska förklaringen är att någon myndighetsaktivist smugit in formuleringen i texten, och att dussintals kollegor ignorerat detta i ett decennium. Vem? Jag vet inte, men förslår att man börjar leta bland Klimat- och näringslivsdepartementets mest radikala Miljöpartister.
Förhoppningsvis leder denna skandal till att fler får upp ögonen för den makt enskilda myndighetsaktivister har över Sverige. Ingen har röstat på dem, ingen vet vad de heter, inget ansvar kan utkrävas. Det är så lätt för dessa att tolka lagar och regler som de själva vill, eller att flytta ett litet kommatecken hit eller dit. Inte lär samvetet ställa till med problem. Man handlar ju för den goda saken! Grundlagens demokratiska princip om att all makt i Sverige utgår från folket får sättas på undantag om folket inte gjort sin plikt och röstat på miljöfascismen.
Hur många fler sådana här fall finns i svenska myndigheter, som bara väntar på att upptäckas? För många.
Sveriges lantbrukares riksförbund har startat en namninsamling för att kräva en haverikommission i frågan. Det är viktigt inte bara för Sveriges lantbrukare, utan för hela landet. Du hittar namninsamlingen HÄR.