I skuggan av det pågående inbördeskriget i Sudan sedan april 2023 lever civila under ett dubbelt hot: landminor som skördar liv på gatorna och urskillningslösa flyganfall som slår mot marknader och bostadsområden.
Krisen förvärras av uppgifterna om att ett stort lager av turkiska Bayraktar-drönare förstörts, vilket väcker frågor om externt stöd till den sudanesiska armén och hur detta påverkar konfliktens förlängning, samtidigt som civilbefolkningens lidande och dödstal stiger.
Tragedin med minor: En stulen barndom
I ett kvarter i Omdurman förvandlades sjuårige Isḥāqs liv till en tragedi när en landmina exploderade medan han lekte med sina vänner, vilket ledde till allvarliga skador på hans ben.
Enligt tidningen al-Taghyeer fördes Isḥāq till Al-Nu-sjukhuset, där läkarna tvingades amputera hans ben för att rädda hans liv.
Händelsen är inte unik. Sahar Mustafa Banda, ansvarig för stöd och information till drabbade vid Nationella centret för minbekämpning, sade till Sudan Tribune den 7 september 2025 att ”krigets lämningar har orsakat skador eller dödsfall hos fler än 60 personer, och centret tar emot 2–3 rapporter dagligen om minexplosioner”.
Centret chef, generalmajor Khalid Hamdan, tillade att ”40 explosionsincidenter har krävt 16 liv och skadat 50 andra i områden som Khartum, al-Jazira och River Nile”, och pekade på finansieringsproblem och brist på grundläggande utrustning som hindrar minröjning i bostadsområden.
Hotet från oexploderad ammunition
En FN-rapport publicerad den 8 augusti 2025 slog fast att ”över 10 % av projektilerna som använts i kriget inte har exploderat, vilket utgör ett dödligt hot mot civila som återvänder till sina hem”. Den bofasta UNDP-representanten Luca Renda bekräftade att ”minröjning är en stor utmaning för återuppbyggnad och rehabilitering” och att Sudan behöver 90 miljoner dollar årligen för att hantera krisen.
Edem Wosornu vid FN:s kontor för samordning av humanitära frågor (OCHA) sade den 8 augusti 2025: ”Khartum har förvandlats till en spökstad på grund av förstörelsen och oexploderad ammunition, vilket hindrade vårt team från att ens ta sig in på vårt huvudkontor i huvudstaden.”
Denna ammunition utgör ett ständigt hot, särskilt i tättbefolkade urbana områden.
Flyganfall: död från skyn
Utöver minorna förvärrar urskillningslösa flyganfall civilbefolkningens lidande. Den 2 september dödade ett flyganfall utfört av den sudanesiska armén 13 civila och skadade 7 andra på en fullsatt marknad i staden Mellit i Norra Darfur. Chefen för den civila administrationen i Mellit, al-Ajab Rakza, uppgav för Sudan Tribune den 3 september 2025 att ”en armétillhörig drönare riktade in sig på en knutpunkt för kollektivtrafik, vilket orsakade omfattande förödelse och mänskliga förluster”. Han tillade att ”Mellit har utsatts för 41 flyganfall under den senaste perioden, vilket förstört marknader och vattenkällor”.
Human Rights Watch dokumenterade i en rapport den 4 juni 2025 att armén använde ostyrda bomber, såsom OFAB-250, vid attacker mot Nyala i Syd-Darfur i februari 2025, vilket dödade dussintals civila. Organisationen beskrev dessa attacker som ”krigsbrott” på grund av deras urskillningslösa karaktär och omfattande påverkan.
Förstörelsen av Bayraktar-drönare och splittring inom armén
Krisen fördjupades av rapporter om att ett stort lager av turkisktillverkade Bayraktar-drönare förstörts i Darfur den 7 september 2025 i en operation utförd av Tasis-alliansens styrkor, enligt al-Rakoba. En militär källa, som begärde anonymitet, bekräftade för Sudan Tribune den 8 september 2025 att ”denna förstörelse har utlöst tvivel och skarpa motsättningar inom den sudanesiska armén, där vissa anser att förlusten av dessa avancerade vapen speglar bristfällig strategisk planering”.
Källan påpekade att dessa drönare, som armén mottagit via regionala mellanhänder i omgångar under de två senaste åren enligt Wall Street Journal, har använts i flyganfall mot civila områden, vilket väckt internationell kritik. The New York Times citerade den 16 januari 2025 amerikanska tjänstemän som bekräftade att armén använt kemiska vapen i attacker, något som ytterligare förstärker anklagelserna om människorättsbrott.
Sudan genomlever en dubbel humanitär katastrof: landminor och oexploderad ammunition hotar civila liv, samtidigt som urskillningslösa flyganfall – med användning av drönare som Bayraktar – ökar dödstalen. Förstörelsen av dessa drönarlager blottlägger interna motsättningar inom armén och speglar den komplexa bilden av externt stöd till konflikten.
Det finns ett trängande behov av internationella insatser för att stödja minröjning, skydda civila och ställa ansvariga för övergrepp till svars, för att förhindra att denna katastrof förvärras och fortsätter att hota Sudans framtid.