Rasismanklagelser har ställt till med stor skada i vårt land. Långt större skada än den faktiska rasismen, som ju är ovanlig. De enda typer av rasism som är vanliga är de som riktas mot svenskar och judar, men den är ju importerad. Tyvärr tror jag att det finns en risk att även den mer traditionella rasismen kan börja växa.
Jag har två skäl för denna tro. För det första så har folk tröttnat på att anklagas för rasism för minsta lilla. De tar inte längre anklagelsen på allvar. Nog är det bra, men det har sidoeffekten att det är lättare för verkliga rasister att smita undan. Om alla är rasister är ingen det.
Men folks vrede över att anklagas för rasism kan växa till en revolution. En revolution behövs, men det ändrar inte att revolutioner är farliga saker. Det är alltid någon idiot som går för långt, och tar sitt motstånd mot falska rasismanklagelser hela vägen till verklig rasism. På så vis riskerar vi att undfly det ena vägdiket och omedelbart köra ned i det andra.
Men ännu farligare är att vi i dagens Sverige har goda skäl att bli rasister. Rasism stärks när folk agerar enligt rasistiska stereotyper. Och tyvärr finns det gott om exempel på det, och varje skjutning och sprängning och pissrån och bidragshärva och islamistinfiltration ger ett nytt. Det duger inte längre att tjata om ”sosse-ekonomiska faktorer” – folk är så trötta på det att de spyr.
Vi bör inte ge in för hatet. Men ärligt talat är det svårt att inte göra det när detta hat ständigt närs av verkligheten. Nog förstår vi rent intellektuellt att det handlar om kultur snarare än ras – men gör vi det även känslomässigt?
Vilka ursäkter vi än hittar på så kommer vi inte undan det faktum att om många invandrare beter sig illa så kommer de att bli ogillade. Detta drabbar även miljoner helt oskyldiga invandrare. Effekten kan bli självförstärkande – svenskar tvekar att beblanda sig med invandrare, vilket gör det ännu svårare för dessa att integrera sig. Det kan dessutom ge invandrare intrycket att de utsätts för rasism när det egentligen handlar om självbevarelse.
Rasism, fördomar och fiendskap mellan olika grupper ökar när en eller fler av grupperna beter sig illa. Men detta ger oss också en lösning på problemet. Vi måste hindra dem att bete sig illa. I en aktuell polisrapport påstods att det finns 62 000 personer med koppling till kriminella nätverk, varav 14 000 aktivt gängkriminella. Mestadels (men inte uteslutande) handlar detta om personer med utländsk bakgrund. Detta är en chockerande hög siffra, men samtidigt är det en liten grupp sett till Sveriges befolkning som helhet. Den kan hanteras om vi bara gör vissa ändringar i världens fjantigaste rättsväsende.
Om vi vill få folk att sluta tro att invandrare är brottsliga eller stödjer terrorism gäller det att slå ned på den minoritet invandrare som faktiskt är brottsliga och stödjer terrorism. Skälet till att invandrare kopplas samman med dåliga saker är ju för att det finns en sådan koppling! Låt oss alltså upphäva denna koppling genom att i så hög grad som möjligt fängsla och deportera kriminella invandrare. Detta har den stora fördelen att den stora massan laglydiga invandrare slipper att förknippas med denna grupp.
Detta är själva motsatsen till hur vi försökt bekämpa rasismen de senaste decennierna. Tidigare har politiken gått ut på att få ”rasisterna” – mestadels vanliga svenssons – att ändra på sig snarare än invandrarna. Genom informations- och propagandakampanjer har man försökt förvandla folks åsikter om verkligheten, snarare än på verkligheten själv. Denna plan har inte fungerat särskilt väl, av den enkla anledningen att folk inte är dumma i huvudet. Att propagandan säger att alla invandrare är helgon som inte skulle göra en fluga förnär väger lätt mot upplopp och sprängningar.
Det bästa sättet att få folk att tycka om invandrare är att vi gör oss kvitt de invandrare som inte förtjänar att tyckas om.