I ett inlägg på X frågar marknadsliberalen Fredrik Segerfeldt var de som vill ha fri invandring och 10 % skattetryck hör hemma. Tja, de tio personerna kan nog ses på Segerfeldts altan.
Det var Uppsalaprofessorn Stig Strömholm som myntade begreppet talibanliberaler. Onekligen ett roande begrepp även om han använde det vilt. Inte långt efter Segerfeldts inlägg skrev den marknadsliberala tankesmedjan Timbros Adam Danieli att den höga arbetslösheten är ”helt sjuk” och efterlyste sänkta minimilöner och liberaliseringar.
Så fungerar den extrema ekonomiska liberalismen. Först släpper man invandringen fri och sen kräver man att svenskar ska avstå vad de själva och deras föräldrar byggt upp. Detta är ett recept på utraderande av Sverige signerat Lööf och Reinfeldt. Vänsterliberalism och marknadsdyrkan i kombination. Talibanliberalism.
Som alternativ till detta står en konservatism som utgår ifrån att svenskarna har att förse marknaden med spelregler. Målet är vad som är bäst för Sverige och svenskarna. Även om några företagsägare skulle tjäna på fri invandring så är det inte vad som ligger i svenskarnas intresse. Inte heller i de flesta företagares intresse.
Danielis förfäran över den höga arbetslösheten är visserligen befogad men han verkar missa att den till stor del beror på invandringen. Arbetslösheten hos första, och tyvärr även andra, generationens invandrare från Mellanöstern och Afrika är skyhög.
Vilka olika skattesatser vi ska ha och utformning av regelverk på arbetsmarknaden kan diskuteras. Men det måste ske inom ramen för att Sverige har kontroll över sina gränser och med utgångspunkten att vi utformar vårt samhälle efter vad som är bra för oss som bor här.
Tack och lov är denna typ av liberalism sedan flera år på tillbakagång. Även inom näringslivet förstår de flesta att marknadsekonomin är beroende av stabila institutioner och en välfungerande politisk sfär.
Och inte minst: Sverige har ingen glädje av en liberal ekonomisk politik som gör Sverige sämre. Sverige kan mycket väl behöva ytterligare skattesänkningar och reformer på arbetsmarknaden. Men bara om det gynnar Sverige och svenskarna. Vi är ett land med en gemenskap.
Det kan de prata om på Segerfeldts altan. De där tio personerna som vill ha fri invandring och 10% skattetryck. Jag hoppas att de får en trevlig kväll. Vad gäller svenskt näringsliv så tror jag att de väljer en klokare väg. Marknadsekonomins framtid finns inte hos den extrema liberalismen.