Birgitta Sparf: Feminister är som bortskämda barn

Moderna feminister verkar lida av dålig självkänsla – är det enda sättet att göra kvinnor bättre att göra dem mer som män? Varför inte låta kvinnor gå sin egen väg? Detta frågar sig Birgitta Sparf.

Jag står helt främmande inför dagens militanta feministers ”kamp”. Den verkar gå ut på att inta så många traditionellt manliga områden som möjligt. Bara för att.

Utan att förstå det nedvärderar feministerna sig själva. ”Kvinnor kan!” har blivit liktydigt med att göra exakt samma saker som männen. På gruppnivå leder detta oftast helt fel.

Vem tjänar på att en kvinna får tjänsten som professor i teknisk fysik eller tillämpad matematik på den tekniska högskolan, om hon inkvoterats och går före mer meriterade män? Hon själv, naturligtvis, men vem mer?

Hon kanske tror att hon är en positiv förebild för ”tjejer”. Men det är hon inte. Hon framstår enbart som ett exempel på att teorin om den bäst lämpade har satts ur spel. I de allra flesta fall.

Försvarsmakten går ut och signalerar jämställdhet så det står härliga till. Plus en lagom dos queer. Varför? Jag vet inte. Jag förstår inte på vilket sätt landets försvar förstärks av kvinnliga officerare. Deras närvaro verkar mest handla om kronans brist på bekväma underkläder och fungerande mensskydd.

Krig utövas inte i mjuka välsittande sidenunderkläder. Krig handlar om helt andra saker. Vid krig har vi kvinnor en enormt viktig roll att spela, men den är inte att stå i frontlinjen på slagfältet och gnälla över obekväma underkläder. Vi har annat viktigt att göra.

De militanta feministerna använder männen som måttstock och bortser från vår inneboende kvinnliga styrka. De ska absolut tränga sig in i styrelserna till storföretagen inom exempelvis järn- och stålindustrin, trots att de inte alls kan eller förstår branschen.

De ska dominera statstelevisionens nyhetssändningar i så stor omfattning att det enbart blir parodiskt. De ska erövra alla generaldirektörstjänster för att visa sin duglighet. Och det blir magplask, som rikspolischef Petra Lundh som inte gör annat än står och gnäller och kvider av ren förtvivlan. Hon vet varken ut eller in.

Jag är kvinna och jag vet att jag är stark, på mitt sätt. Jag behöver inte omvandla mig själv till man för att känna min styrka. Jag skulle önska att fler kvinnor insåg detta.

Feministerna gör bort sig själva när de ständigt uppträder som skrikande och gråtande bortskämda barn. Ledda vid handen av sin tålmodige far.

Birgitta Sparf

Socionom, företagare och opinionsbildare.