Frankrike larmar. Det islamistiska Muslimska Brödraskapet har infiltrerat landet. Frankrike pekar även ut Sverige som drabbat. Integrationsminister Mats Persson tillsätter en expertgrupp för att utreda omfattningen. Det krävs alltså en utländsk rapport om att det förekommer islamistiska illasinnade krafter i Sverige för att våra politiker ska vakna. I alla fall vakna tillräckligt för att – ja vaddå – konstatera det som den franska statliga rapporten redan kommit fram till, och som står i samklang med islamforskaren Sameh Egyptsons slutsatser i hans doktorsavhandling. Att infiltrationen är skadlig för hela samhället, att den förekommer i olika former och att det sker via moskéer, skolor, myndigheter och föreningar samt att målsättningen är att fler människor ska leva i parallellsamhällen styrda av sharialagar.
Även Sveriges Radio vaknade till – för ett ögonblick. Deras Frankrike-korrespondent Cecilia Blomberg blev uppringd av P1 Morgon för en damage control. Såklart spelade hon ned problemet enligt SR-manualen. Det är ”många” i Frankrike som anser att slutsatsen i rapporten är ”överdriven”, svamlade Blomberg, och hävdade sedan att det snarare är troligt att Frankrikes inrikesminister vill använda rapporten av politiska skäl för att ”locka till sig väljare från ytterhögern”. Klassisk SR-tagning.
Efter det, ett tafatt försök att upprätthålla balansen och objektiviteten som statens radio är förpliktigad till. Aje Carlbom, biträdande professor vid Malmö Universitet och som skrev en rapport om Muslimska Brödraskaps utbredning i Sverige för Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap 2018, kopplades in. Han fick faktiskt prata en stund utan att bli avbruten, ända tills han kom till sin slutkläm. Den föll inte i god jord hos Sveriges Radio. När Carlbom försökte beskriva hur Sverige kommer att se ut framöver om Muslimska Brödraskapet får större fäste, blev han hastigt avbruten. På frågan vad som kan ske om infiltrationen inte stoppas svarade han: ”Sverige får stora ghetton av människor som följer den här typen av lagstiftning (sharia) och som på flera sätt står helt i strid med det svenska samhällets värdestruktur…” Sista ordet hann han dock aldrig avsluta innan han blev avbruten. Där blev det för farligt för Sveriges Radio. För jobbigt att hantera sanningen.
Inslaget avslöjar hur svenska etablissemanget bemöter det de inte vill höra. De stänger av mikrofonen. De vill inte lyssna på det obehagliga. De har noll intresse av att lära sig något som hotar deras inövade världsbild – trots att ämnet handlar om samhällsutveckling, vilket annars är något de hävdar att de brinner för.
Mottagandet av den franska rapporten visar också hur ett klassiskt svenskt censurmönster ter sig. Först lanseras rapporten. Som alltid uppmärksammas den först av sociala medier medan etablerade medier tiger. Efter några dagar, förmodligen efter flera krismöten där man hoppas att intresset ska ebba ut, tvingas statens radio/TV motvilligt ta upp ämnet. I detta fall har man svårt att angripa avsändaren – rapporten är statlig, från en nation som man omöjligt kan avfärda som auktoritär eller opålitlig. Annars hade det varit den primära attackvinkeln. Då gäller det att hitta en annan angreppsposition. Denna blev att rapporten har dolda politiska motiv – att det bara handlar om att locka ”ytterhögerväljare”. Sen ringer man upp en forskare från röda Malmö med förhoppningen att han ska hålla sig på den korrekta linjen. ”Inte kan han väl våga säga det han faktiskt vet”, tycks tankarna ha gått. Men så gör han precis det, och panik bryter ut. Intervjupersonen tystas brutalt efter att han vågat yttra tabubelagda ord som ”ghetton” och många människor följer ”sharia”.
Exemplet är så typiskt svenskt för vår tid av förljugen politisk korrekthet. Utan den hade Sverige aldrig hamnat där vi är idag. Det är allvarliga saker som de gång på gång försöker dribbla bort. Det får räcka nu. Sverige har inte råd med mer PK-journalistik.
Att regeringen tillsätter en expertgrupp är bättre sent än aldrig, och det är definitivt ett steg i rätt riktning. Det finns nog mer att anföra om den islamistiska infiltrationen i Sverige än vad den franska rapporten tog upp. För vi vet, hade vi haft en socialdemokratisk regering hade ingenting gjorts alls – eftersom det är just Socialdemokraterna som i rapporten pekas ut som de främsta möjliggörarna av den islamistiska infiltrationen i Sverige. Och debatten hade uteblivit även denna gång.