Tidöregeringens halvering av momsen på livsmedel är en konkret reform som stärker hushållen och belönar arbete och företagande. Samtidigt visar restaurangbranschen hur ihålig Socialdemokraternas retorik om integration egentligen är.
Sedan den 1 april har momsen på livsmedel sänkts från 12 till 6 procent. Reformen gäller till och med 2027 och omfattar även hämtmat, medan mat som serveras på restaurang fortsatt har 12 procents moms. Det är inte en fullständig lösning för restaurangnäringen, men det är ett viktigt steg: kunder får lägre skatt på maten och restauranger får bättre möjligheter att utveckla sin försäljning av avhämtning och hemleverans.
Reformen visar också en avgörande skillnad mellan Tidöpartiernas och Socialdemokraternas syn på ekonomi. Tidöregeringen sänker en skatt som berör hela befolkningen. Socialdemokraterna vill i stället höja skatter, utöka bidragssystemen och därefter låtsas som att nio av tio blir rikare. I deras egna beräkningar saknas enligt kritiken både den föreslagna bankskattens konsekvenser och effekterna av stora skattehöjningar på investeringar, tillväxt och jobb.
Det blir särskilt provocerande när Socialdemokraterna samtidigt försöker framställa sig som invandrarnas självklara försvarare.
Den som vill se verklig integration behöver inte besöka ett socialdemokratiskt seminarium. Det räcker att gå längs en vanlig svensk stadsgata. Där finns italienska restauranger som Basilico Uppsala, sushibarer, indiska kök, pizzerior, thairestauranger, bagerier och kaféer som drivs av människor som kommit till Sverige från andra delar av världen.
De har inte integrerats genom slagord. De har integrerats genom arbete.
De har lärt sig svenska regler, byggt kundrelationer, anställt personal, betalat skatt och skapat mötesplatser där människor med olika bakgrund träffas. Besöksnäringen är dessutom en av de tydligaste integrationsmotorerna i landet. En aktuell rapport från Visita anger att drygt 60 procent av företagarna i branschen är utlandsfödda, medan SCB har konstaterat att hotell- och restaurangnäringen har den högsta andelen utrikes födda bland de sysselsatta.
Detta är den integration som Socialdemokraterna borde hylla: självförsörjning, ansvar, språkinlärning och företagsamhet.
I stället bedriver partiet en politik som riskerar att göra det svårare för just dessa människor. Högre skatter, dyrare anställningar och större bidragssystem försvagar drivkraften att gå från utanförskap till arbete. När företag får mindre utrymme att växa blir det också färre första jobb för den som ännu saknar svenska meriter och kontakter.
Socialdemokraternas hyckleri är uppenbart. Först drev partiet fram en invandringspolitik som tog för liten hänsyn till utbildningsnivå, arbetsmarknad och samhällets integrationsförmåga. Nu använder samma parti arbetslösheten som slagträ mot regeringen och vägrar tala klarspråk om hur befolkningstillväxt och ett ökat arbetskraftsutbud påverkar statistiken.
S vill gärna tala om mångfald, men visar betydligt mindre respekt för de invandrare som arbetar långa dagar, tar ekonomiska risker och försöker bygga något eget. Dessa företagare behöver inte fler politiska projektledare eller högtidstal. De behöver lägre skatter, enklare regler, tryggare gator och kunder som har pengar kvar i plånboken.
Tidöregeringens momsreform rör sig i rätt riktning. Nästa steg bör vara att minska skillnaden mellan hämtmat och mat som äts på plats, så att restauranger inte straffas för att de erbjuder service, sittplatser och arbetstillfällen.
Verklig integration skapas inte genom socialdemokratisk retorik. Den skapas varje morgon när restaurangägaren låser upp dörren, tänder köket och börjar ännu en arbetsdag.

