Socialdemokraterna säger att de står på kvinnornas sida. Men när riksdagen ska ta ställning till om serievåldtäktsmän ska avtjäna längre fängelsestraff röstar de emot. Då faller den feministiska fasaden.
Det finns få företeelser i det svenska rättssystemet som är så svåra att försvara som mängdrabatten. Den innebär att den som döms för flera brott samtidigt inte får summan av straffen för varje enskilt brott. I stället reduceras det totala straffet.
Konsekvensen är att varje nytt brott får ett mindre genomslag på straffets längd än det föregående. För den som döms för flera våldtäkter innebär det att det sammanlagda straffet blir betydligt lägre än om varje våldtäkt fullt ut hade räknats. Vad säger det till kvinnan som utsatts? Att hennes lidande väger lite mindre därför att gärningsmannen redan har våldtagit någon annan?
Det är just denna ordning som Sverigedemokraterna och regeringen vill förändra. Den som begår flera grova brott ska också avtjäna betydligt längre straff. Varje brottsoffer ska få större genomslag i straffmätningen och samhällets skydd mot grova återfallsförbrytare ska stärkas.
Socialdemokraterna säger nej.
Hur kan ett parti som ständigt beskriver sig som feministiskt motsätta sig att serievåldtäktsmän hålls inlåsta längre? Partiet talar gärna om kvinnors trygghet den 8 mars. Man håller presskonferenser om mäns våld mot kvinnor. Man använder ord som jämställdhet och feminism hela tiden. Men när det finns ett konkret förslag som innebär att personer som döms för flera våldtäkter ska få längre straff än i dag väljer Socialdemokraterna den motsatta linjen.
Det är svårt att se det som något annat än politiskt hyckleri.
Längre fängelsestraff handlar inte bara om upprättelse. De handlar också om skydd. En våldtäktsman som sitter i fängelse kan inte våldta nästa kvinna. Varje år en grov sexualförbrytare hålls bakom lås och bom är ett år då potentiella brottsoffer slipper möta honom på gatan.
Ändå föredrar Socialdemokraterna ett system där den som döms för flera grova brott får kortare straff än vad regeringen och Sverigedemokraterna vill införa. Det är ett aktivt politiskt val.
Den som påstår sig sätta kvinnors säkerhet främst borde rimligen stödja reformer som innebär att serievåldtäktsmän hålls borta från samhället under längre tid. Att motsätta sig en sådan förändring är inte feministiskt. Det är tvärtom ett beslut som sätter gärningsmannens intresse av ett kortare straff före brottsoffrens intresse av rättvisa och samhällets intresse av trygghet.
Socialdemokraterna får gärna fortsätta kalla sig Sveriges feministiska parti. Men ord betyder väldigt lite när de gång på gång motsägs av handling. Det är inte Sverigedemokraterna som har svikit kvinnorna. Det är Socialdemokraterna.