Ordförande för Socialdemokratiska Kvinnoförbundet, S-kvinnorna, Annika Strandhäll har vid ett par tillfällen visat sympati och förståelse för kvinnorna i Iran som lever under förtryck och slöjtvång. Men i Sverige finns inget sådant som bekymrar Annika Strandhäll. Här bär alla slöja av fri vilja.
Nyligen lade SD fram ett förslag om att införa slöjförbud i det offentliga rummet. Det gjorde S-kvinnans Annika Strandhäll rosenrasande. Hijab är inte en symbol för förtryck, skriver hon på X, och undrar varför Sverige ska förbjuda ”något som är vedertaget som normalt för hela världen.” Där ser man hur sossarnas mesta kvinnosakskvinna resonerar. Sverige och svenskarna ska alltså acceptera att kvinnor tvingas bära huvudduk för att det är ”vedertaget” i hela världen. Gäller det allt annat också? I många länder är det vedertaget att fiska val och slänga sopor i floderna — skulle det vara skäl nog för oss att göra samma sak? Ja, med Annika Strandhälls sätt att se på den muslimska världens låga kvinnosyn är det tydligen så vi ska tänka. Kvinnor ska hunsas, för det är vedertaget i den muslimska världen.
När riksdagen öppnade 2022 bar riksdagens andre vice talman Julia Kronlid (SD) folkdräkt med tillhörande huvudbonad. Ända sedan dess har denna huvudbonad retat gallfeber på Strandhäll. Då som nu gjorde hon sitt yttersta för att förlöjliga slöjdiskussionen: ”Vad för sorts huvudbonad ska detta kategoriseras som? Någon? Jimmie?” skrev hon. Många reagerade och tyckte att det var anstötligt att jämföra hijab med en svensk folkdräkt. De som påpekade detta blockades och fick tack och hej.
Nu när ämnet om slöjtvång åter har aktualiserats publicerar Strandhäll bilden på Kronlid i huvudbonad igen. Samma bild, samma logik. Denna gång kallar hon SD för tokigare av den allra tokigaste extremhögern i Europa, och benämner dessa som ointelligenta som inte ser några ”hinder i sin jakt på invandrare”.
En som försökte få Strandhäll på andra tankar var Sofie Löwenmark, kanske landets mest kunniga inom islamism och hederskultur. Löwenmark är journalist och ansvarig utgivare för den islamistgranskande sajten Doku.nu, och förekommer även som krönikör på Expressen. Det hjälpte inte. Oavsett vilka argument Löwenmark framförde — att det finns många domar inom det svenska rättssystemet som intygar om att slöjan många gånger absolut handlar om tvång som urartat i både fysisk och psykisk misshandel — stod Strandhäll stadigt kvar som den starkaste islamistvurmaren av dem alla.
Löwenmarks ord avfärdade Strandhäll som inte en ”balanserad röst”. I stället tycker Strandhäll att vi ska lyfta invandrarkvinnor som bryter normen. Alltså ska vi titta bort från de som tvingas bära slöja. Lika dumt som att säga: låt oss fokusera på de framgångsrika kvinnorna, inte de som blir slagna av sina män.
Strandhäll kallar sig feminist. Men en feminist som inte vågar sätta ord på hedersförtryck, som inte vågar kalla en spade för en spade, är ingen feminist. Hon är, likt sina partikamrater, bara en simpel röstfiskare. Det är uppenbart att Socialdemokraternas vilja att nå muslimska väljare går före viljan att rädda förtryckta kvinnor. Det är vad S-kvinnorna, under Annika Strandhälls ledning, står för idag. Det är verkligen unket. Vinner S i höst är det många muslimska kvinnor som kommer att tappa hoppet om att slippa undan hedersförtrycket.