Många inom den gröna ideologin propagerar starkt hel-vegetariska dagar i skolmaten, trots att det riskerar äventyra mättnaden hos många av våra skolelever. Det är rent ut sagt moraliskt förkastligt, men just helvegetariska dagar införs i allt fler kommuner och skolor, vilket riskerar äventyra elevernas hälsa och mättnad.
Dagens samhälle går mot en grön omställning. Den omfattar flera sektorer, bland annat skolan. Att dock tvinga på elever en viss ideologi skickar fel signaler, vilket man gör med köttfria skolluncher. Rätt signaler bör vara att erbjuda varierad kost med ett kött, fisk eller fågelalternativ om dagen, och istället fokusera på närproducerad mat till eleverna. Vi har idag ett Sverige med en rekordlåg självförsörjningsgrad på mat (ca 50% nu mot 75% 1988) samtidigt som våra lantbrukare blir utkonkurrerade, vilket definitivt inte är hållbart.
För det första handlar det om elevernas skolprestationer. Elever behöver energi för att kunna prestera hela skoldagen, och då bör både animaliska och vegetariska alternativ alltid vara tillgängliga. Köttfria dagar slår bevisligen hårt mot elever, då stora delar av Sveriges studerande föredrar animaliskt baserad mat. Självklart ska vår mat vara hållbar i Sveriges skolor. Däremot ska inte en specifik idé av vad hållbar mat är få exkludera skolungdomar.
Hållbar mat behöver inte bara vara vegetarisk. Den fixeringen är både skadlig och felaktig. Vi har svenska lantbrukare som har det tufft med utrikes konkurrens och ekonomi, lantbrukare vars antibiotikaanvändning hos boskap är lägst i EU. Det i sig är ett tecken på att svensk närproducerad mat också är mer hälsosam. I Sverige har vi ett beteskrav som ger kossor rätt att gå ute och beta på sommaren, och vår generella standard på djurhållning är hög kopplat till en unik och moralisk djurlagstiftning i Sverige. Våra barn och ungdomar ska vara så friska som möjligt, lägg då pengar på mat som både gynnar barnens och djurens hälsa, men även våra svenska bönders konkurrenskraft.
I kristider behövs en stark självförsörjning där svenska lantbrukare vill satsa för att öka Sveriges matproduktion. Då behöver vi värna om de lantbrukare vi har, där vi gynnar deras verksamhet. Gällande hållbarhet är beredskapen högst aktuell. Våra ungdomar som dagligen äter skolmaten är också de ungdomar som bygger Sveriges framtid. Låt oss då ge eleverna en god och nyttig, men även långsiktig skollunch som gynnar vår självförsörjning. I hållbarheten finner vi också närproducerad mat som mer miljövänlig än många andra alternativ. Köper vi närproducerat minskar fraktsträckorna för transporter. Låt oss då skapa en tradition i offentlig upphandling som starkare prioriterar sådan mat.
Vegetariska alternativ i skolmaten är viktigt, men det får inte utesluta animaliska alternativ. Det leder till hungriga barn som presterar sämre och som heller inte får i sig den näring man behöver för att kunna växa. Vi måste sätta barnen och deras framtid i fokus. Då behövs mat som är hälsosam och som kommer från friska djur. Vill vi kunna ha ett suveränt Sverige som också kan försvara sig och överleva kriser bör vi satsa på svenska lantbrukare. Där är skolmaten ett viktigt upphandlingsområde att gynna vår svenska matproduktion genom. På så sätt skapar vi en skollunch som både är hållbar på riktigt, men som också inte exkluderar, utan inkluderar elever.
Torsten Bengtsson
Politisk sekreterare SD och medlem i Ungsvenskarna