Det är tomt i ladorna, varnar nu Magdalena Andersson när det är åtta månader kvar till valet.
Exakt samma sa hon i oktober 2014, efter att Socialdemokraterna vunnit tillbaka makten efter Allianspartiernas valförlust. ”Det är tomt i ladorna”, skrek hon ut som nytillsatt finansminister. Den gången fick hon smisk på fingrarna av Finanspolitiska rådet. Det stämde inte alls, invände rådet. Svensk ekonomi var stark.
Nu gör hon det alltså igen. Men denna gång, 2026, vänder hon på turordningen. Hon skriker ut att ladorna är tomma – vilket kan översättas med ”förbered er alla på rejäla skattehöjningar” – strax efter att Finanspolitiska rådet har kritiserat regeringen. Det passar henne bättre. Tror hon.
För Finanspolitiska rådets kritik handlar inte om att svensk ekonomi går dåligt. Tvärtom. Rådet konstaterar till och med att tillväxten nu är på väg att vända uppåt – vilket, mellan raderna, sker efter åtta år med Socialdemokraterna vid makten.
Kritiken handlar om att regeringen bryter mot det finanspolitiska ramverkets principer. Staten har lånat för att finansiera återuppbyggandet av det svenska försvaret. Det anser rådet inte var nödvändigt när ekonomin vänder uppåt. Rådet ifrågasätter därför skattesänkningar i en tid när lånebehovet är stort. Det betyder inte att rådet anser att skattesänkningar i sig är fel, vilket Magdalena Andersson gärna vill hävda eftersom Socialdemokraterna bara har ett enda verktyg i sin magra lilla politiska verktygslåda – och det är höja skatten.
Att Socialdemokraterna röstade ja till de upplånade försvarsanslagen de nu kritiserar låtsas Andersson förstås inte om. Socialdemokraterna var överens med regeringen om att staten tillfälligt ska låna upp till 300 miljarder kronor för att snabbt stärka den militära och civila försvarsförmågan. Men det var tydligen då det. Nu, några månader senare och när det vankas val, är det andra bullar som gäller. Nu är det regeringen som är oansvarig och hon som är räddaren.
Statsskulden som Andersson är så upprörd över förväntas nästa år ligga på 22 % av BNP, lägre än under de år då hon själv var finansminister. Sverige är dessutom ett av fyra länder i EU med lägst skuldsättning. Det är knappast en ekonomi som är körd i botten, som Andersson påstår.
De borgerliga partierna tror på att skattesänkningar ska få fler i arbete, vilket ökar de totala skatteintäkterna samtidigt som samhällets kostnader minskar. Socialdemokraterna, å andra sidan, tror på att elstöd, slopat karensavdrag, höjda inkomstskatter, höjda bensinpriser och mer statliga pengar till kommuner och regioner ska öka svensk tillväxt. Därtill ska staten lägga pengar på att tvångsblanda människor. Det är de rika, vilket numera omfattar en stor del av den arbetande befolkningen, som ska tvångsintegreras och straffbeskattas och på så sätt ska Sverige bli ett rikare land.
Magdalena Andersson är just nu mycket aktiv och aggressiv i sina inlägg på sociala medier. Hon skriver att hon skäms över regeringens slapphet. Det är en bra story. Men den stämmer inte. Nu har till och med arbetslösheten visat på en positiv trend och gått ner under de senaste sex månaderna. Om det nämner förstås inte Andersson. Det är bättre att basunera ut ett falskt scenario än att beskriva sanningen. Ett ganska fult tillvägagångssätt. Men hon är ju också socialdemokrat.