LO-chefen Johan Lindholm är upprörd. Lönegapet mellan industriarbetare och toppdirektörerna är för stort, säger han. De tjänar 77 gånger mer, har LO räknat ut. Det är vansinnigt orättvist, menar LO.
Hm. Här finns det en del att anföra. Till att börja med, varför föregår inte Johan Lindholm med gott exempel? Hur motiverar han själv sin stora lön på ca 1,7 miljoner om året – eller vad det exakta beloppet nu är, inklusive pensionsavsättningar och styrelseuppdrag? (LO redovisar inte öppet vad han tjänar!) Borde inte han, om någon, visa sin goda vilja genom att ha en lön i nivå med en industriarbetare?
Sen är det inte så underligt att en socialistisk organisation som LO kommer med den här typen av uttalande. De säger som de tycker. De ogillar marknadskrafter och konkurrens. De vill ha planekonomi där alla Sveriges löner bestämmas av LO. Men de vill uppenbarligen inte förstå grunderna och skälen till toppdirektörernas höga löner.
Direktörsposterna är konkurrensutsatta positioner. Företagen slåss om de skickliga och kompetenta personerna. Det är mycket som står på spel när man driver ett internationellt storbolag. Skulle en VD-rekrytering gå fel kan det bli extremt kostsamt för företagen, vilket i värsta fall kan leda till massuppsägningar. H&M är ett bra exempel. De gjorde en katastrofal VD-rekrytering 2020 som kostade bolaget miljarder, ledde till att ett hundratal butiker stängdes ner och massor av människor förlorade sina arbeten. Fyra år senare tillsattes en ny VD.
Så är det verkligen realistiskt och klokt, som LO nu insinuerar, att toppcheferna i Sverige måste sänka sina löner rejält? Vad det skulle leda till är uppenbart. De skulle alla lämna landet och söka välbetalda uppdrag utomlands. För toppdirektörerna är av samma skrot och korn som LO:s Johan Lindholm själv: De söker alla efter den högsta lönenivån som är möjlig att få.
Men den stora skillnaden är att Johan Lindholms jobb inte är särskilt riskfyllt. Gör en VD ett dåligt jobb förlorar tusentals människor sina arbeten. Gör Johan Lindholm ett dåligt jobb fortsätter hans medlemmar bara betala sina avgifter – avgifter som sponsrar hans lön och den evighetslånga, extremt dyra konflikten med Tesla. Det är ett självspelande piano som LO-toppen Lindholm låtsas basa över. Hade han och andra LO-toppchefer – och de är väldigt många – plockats bort, och hade medlemmarna sluppit betala medlemsavgiften, hade varje industriarbetare fått minst 500 kronor mer i plånboken. Varje månad.
Är det någon i Sverige som har för hög lön så är det LO:s ordförande Johan Lindholm.