Risk för att C säger ja till V-stödd regering

Centerpartiets partiledare Elisabeth Thand Ringqvist meddelar att hon kan tänka sig att sitta i en regering som tar stöd av Vänsterpartiet men inte av Sverigedemokraterna. Det säger hon inte uttryckligen, men det är slutsatsen vi kan dra.

Med andra ord kommer Centerpartiet att se till att det blir en socialistisk regering i höst.

På frågan om Elisabeth Thand Ringqvist kan tänka sig att exempelvis budgetförhandla med V avfärdar hon som ”hypotetisk”. Nooshi Dadgostar har ju krävt regeringsplats, menar hon. Men Jimmie Åkesson har också krävt regeringsplats, men den frågan – om hon kan tänka sig sitta i en regering som tar stöd av SD – är tydligen inte hypotetisk. På den svarar hon rakt på sak: Hon kan inte tänka sig att ta stöd av SD. Tidöregeringen ska bytas ut, säger centerledaren.

Alltså är Centerpartiets röda linje gentemot SD skarpare än mot Vänsterpartiet. Thand Ringqvist föredrar hellre ett socialistiskt lag framför Tidöpartierna, som bevisligen har styrt om Sverige i en positivare riktning både när det gäller trygghet och ekonomi.

Thand Ringqvist och Centerpartiet vill tillbaka till det gamla. Till höjda bensin- och elpriser som innebär inflation, att priserna stiger och befolkningen blir fattigare. Till öppna gränser och välkomnande av fler bidragstagare att försörja, vilket pressar hårt arbetande människor att dela med sig mer av sina löner genom höjda skatter. Och på köpet får Thand Ringqvist också en acceptans för antisemitism, ett öppet judehat som är starkt kopplat till Vänsterpartiet, islamistisk infiltration som Socialdemokraterna inte låtsas se, tvångsblandning och en kriminalpolitik som går ut på att pussa och krama 13-åriga mördare.

Hur kan ett före detta högerparti göra denna radikala omsvängning?

Skälet är mänskligt. Det bottnar i ilska. Samma ilska som Fredrik Reinfeldt visade upp på valnatten 2014 när han oannonserat steg av scen. Båda är arga, och avundsjuka, på Jimmie Åkessons framgångssaga. Centerpartiets hat mot SD försöker de förklara med att det har med SD:s historia att göra. Det är inte sant. Deras egen, när de tidigare hette Bondeförbundet, är mycket värre. Den är brun på riktigt.

Centerpartiet hatar SD av två skäl: De är förbannade på att SD har tagit många av deras väljare. Mellan valen 2018 och 2022 tappade C cirka 113 000 röster. Många av dessa gick till SD, som har övertagit rollen från Centerpartiet som Sveriges största jordbrukarparti.

Dessutom är de upprörda på SD för att de var först ut med att påtala att de rödgrönas migrationspolitik, som framförallt drevs av Centerpartiets Annie Lööf, var både ansvarslös och farlig för Sverige. Nu har alla de större partierna förstått att SD hade rätt. Men Centerpartiet står kvar, sura och arga.

Istället för att ge SD en eloge och ge dem rätt ska de straffas. En konstig logik, kan man tycka. Ur ett mänskligt perspektiv, som också är politiskt eftersom politikens byggstenar är människor, är det uselt att inte kunna erkänna sina fel och brister. Att skylla sina egna tillkortakommanden på andra är riktigt ruttet.

Centerpartiet passar bra in i den rödgröna vänsterröran. Ett i sammanhanget oförlåtligt hämndbegär mot SD och en egoistisk makthunger väger tyngre än viljan att göra Sverige till ett bättre land.