Ukraina behöver folk. Det blir ju så i krig. Sverige behöver bli av med folk. Bland annat kriminella. De kriminella behöver i många fall också bli av med sin nuvarande bostadsadress i svenska fängelser. Vi har alltså en situation där den enes problem är den andres lösning. Jag föreslår därför att vi tömmer våra överfyllda fängelser och ger de intagna en enkelbiljett till Ukraina.
Detta skulle ske på frivillig basis. Fångarna erbjuds ett val mellan att stanna i svenskt fängelse eller åka till krigets Ukraina och göra nytta.
Det vore inte första gången fångar släpps för att kriga. Både Ryssland och Ukraina har testat. Det ryska projektet har varit synnerligen blodigt och storskaligt, och har fått svåra bieffekter när fångarna återvänt till det civila efter sin ”rehabilitering”. Enligt Putin är detta ändå ett pris värt att betala – det är ju inte han som betalar.
Det ukrainska experimentet har varit långt mindre, och bara 10 000 fångar har rekryterats. De har å andra sidan varit mycket framgångsrika, rapporterar BBC. Skillnaden ligger i frivilligheten. Frivilliga slåss bättre än slavar.
Kan vi räkna med att svenska fängelsekunder skulle välja köttkvarnen i Ukraina framför det lätta livet på svenska anstalter?
Visst kommer inte alla tolvtusen svenska fångar välja Ukraina. Detta ska ukrainarna bara vara glada för – de som får åka måste gallras efter motivation och hälsa. Men tillräckligt många skulle ta möjligheten. Det är en chans att bryta upp, att hitta ett nytt liv, att gå från slödder till krigshjälte.
Många av våra brottslingar har en personlighetstyp som passar i krig. För att använda en vänsterkliché: Det är samhällets fel. Män som i en annan tid hade blivit stammens krigare blir idag samhällets brottslingar. Jag har då och då hört poliser säga att skälet till att så få invandrare blir poliser är att alla lämpliga sitter i fängelse.
På slagfältet i Ukraina kan brottslingarna skapa ett nytt liv, ett som passar deras personlighet och värderingar. Låt deras ”toxiska maskulinitet” komma till nytta! Låt deras ”macho-ideal” bli ryssarnas problem! Dagens Sverige erbjuder män alltför få (lagliga) möjligheter till äventyr – men det gör Ukraina.
Visst finns det praktiska problem med planen, som språkförbistring. Men det finns redan engelskspråkiga enheter i Ukraina, och fångarna har hursomhelst gott om tid att lära sig. Det finns många potentiella språklärare bland de 28 000 ukrainare som kom till Sverige i fjol.
Vissa kanske oroar sig för flyktrisken. Detta lär dock bli svårt i Ukraina, som av förklarliga skäl redan är högst säkerhetsmedvetet. Desertörer skulle sticka ut lika mycket i det homogena ukrainska samhället som Queers for Gaza gjort i Gaza.
Andra oroar sig för att brottslingarna ska återvända till Sverige – nu beväpnade till tänderna och tränade att döda. Denna oro är dock överdriven, då färdigheter man lär sig i ett modernt krig i praktiken är mindre relevanta för att begå brott i Sverige. Det handlar istället främst om att skriva på blanketter, starta assistansbolag eller sälja lotter för Socialdemokraterna.
Sverige är ett litet land med få fångar. Projektet skulle av nöden få blygsam storlek. Men vi kan ändå göra en stor insats genom detta experiment. Om det visar sig fungera kan resten av Europa – med nästan femtio gånger fler fångar – följa vårt exempel. Då kan Sverige för en gångs skull bli ett positivt föredöme snarare än ett varnande exempel.
Jakob Sjölander
Följ Jakob på Substack HÄR