SVT och SR har gjort flera inslag och reportage om terrordådet på Bondi Beach i Australien. En av de värsta terrordåden i Australiens historia. Fokus har legat på den ”ökade antisemitismen” och hjälten som lyckades avväpna en av mördarna. Men den väsentliga frågan, den som vi alla ställer oss, varför, uteblir. Varför skjuter en far och en son ihjäl 15 människor och skadar 40 som befinner sig på en strand för att fira den judiska högtiden chanukka? Varför gör man något så grymt?
Den frågan besvaras inte av SVT och SR.
Istället får vi veta att det är vapenlagarnas fel. Australien ska nu se över sina vapenlagar. Och så var säkerheten bristfällig. Den ska nu förbättras. Och sen puttas terrorforskaren Magnus Ranstorp in i studion. Han försäkrar att något liknande inte skulle kunna hända i Sverige. Vi har bättre koll, menar han. Låter betryggande. Men hur kan han vara så säker på det? Framförallt med tanke på att varför-frågan inte ens ställs. Med SVT och SR som bas förstår man ju inte ens vilka det är som har utfört ett sådant dåd. Ändå vill public service förmedla budskapet att Sveriges judar går säkra.
SVT och SR kan sträcka sig till att det handlar om ett ”antisemitiskt terrordåd”. Det i sig beror, enligt SVT och SR, på att antisemitismen har ökat – både i Australien och här i Sverige. Varför den har gjort det lämnas också helt öppet. Kanske för att SVT/SR hoppas och vill att tittare och lyssnare ska tro att det är högerextremister som ligger bakom terrordådet. Att den falska tolkningen gärna kan få flyga ett tag.
Det är tydligt att det handlar om feghet från SVT/SR:s sida. De vill inte prata om terrordådet i dess rätta bemärkelse. De vågar inte ange att mördarna är muslimer, och att de begår dåden under islamiska statens flagg. Först två dagar efter dådet, när informationen funnits på sociala medier under mer än ett dygn, nämner man det. Fast då i vaga ordalydelser. Det ”verkar” som terroristerna har kopplingar till IS. De har hittat ”en hemmagjord” IS-flagga i mördarnas bil – som om hemmaproduktionen skulle försvaga deras IS-koppling. Och även för den delen, hur skulle den annars vara tillverkad? I IS officiella flaggfabrik? Knappast.
Liksom Sverige har Australien haft en stor invandring. Men Sverige har, i förhållande till befolkningsmängden, sannolikt haft en större muslimsk invandring än Australien. Ändå diskuterar varken SVT eller SR den basala frågan: Vad kan detta innebära för Sveriges och svenskars säkerhet? Den givna säkerhetsanalysen görs inte. Vad har en stor invandring från muslimska länder inneburit för Sverige? För judarnas säkerhet och välbefinnande? Det är milt sagt bisarrt – och skrämmande att Sverige har ett public service som är så fegt att det inte vågar tala om problemens kärna.
Att Sverige har en stor andel muslimer med utländsk bakgrund betyder inte att alla är terrorister. Den distinktionen klarar vi alla. Men hög invandring från länder med israelhatisk historik eller starka IS-kopplingar ökar naturligtvis risken för antisemitiska terrordåd. Det behöver man inte vara Einstein för att räkna ut.
SVT och SR har som skattefinansierade institutioner ett samhällsansvar. De kan börja med att tala om hur, var och varför människor radikaliseras. Är det i moskéerna? I så fall, i vilka och av vem? Vilka länder betalar dessa trossamfund, och varför gör de det? Och hur går det med de så kallade folkbildningsorganisationer som statsfinansieras? Kan dessa ha bidragit till att unga radikaliseras? Att utelämna viktiga frågeställningar löser inga problem och förminskar inte det antisemitiska hotet. Det gör det bara värre. Public services undfallenhet kan till och med tolkas som deras tysta medhåll. Det är farligt på riktigt.
Det betyder också, vilket är än värre, att SVT/SR inte ställer upp på att medverka till att komma till rätta med allvarliga samhällsproblem och farhågor. Ingen rak debatt, inga samhällsförändringar är att vänta. De tycker uppenbarligen att det är bättre att det får smälla, bokstavligen talat, lite då och då, än att tala om de bakomliggande skälen till varför terrordåd förekommer.