Politikbyrån pratade om BBC-skandalen och public services egen trovärdighetskris. Men sättet på vilket SVT vinklade nyheten efteråt visade tydligt hur reflexen alltid är densamma. Gör högern till problemet, oavsett ämne.
Programmet politikbyrån i SVT försökte diskutera BBC-skandalen och om liknande mönster finns i Sverige. Panelen talade om kultur, strukturer och journalistiska blinda fläckar. Det var i sig inget nytt, men det var åtminstone ett försök till ett ärligt samtal om hur public service hanterar sin egen roll.
Det intressanta kom först efteråt. När SVT själva formulerade nyhetsvinkeln valde man inte att lyfta diskussionen om vänstervridningen, inte problemen med transparens eller hur BBC:s kris speglar bredare internationella trender. Nej, istället blev rubriken att SD ”portar journalister” och att M är ”tveksamma” till DN-intervjuer. Det blev plötsligt en berättelse om två partier som påstås hota journalistiken, snarare än om journalistiken som riskerar att tappa förtroende.
Den manövern är talande. När ämnet egentligen är public service och dess egna strukturella problem, då hittar man alltid ett sätt att göra högern till avvikelsen. M och SD framställs som skyldiga, som om deras kritik vore själva orsaken till debatten och inte ett resultat av den. Vänstervridningen försvinner ut ur bilden och kvar blir ännu en moralisk berättelse om bråkiga högerpartier.
Det är ett effektivt grepp, men också avslöjande. Genom att vinkla nyheten på det sättet bekräftar SVT exakt det man försöker undvika att erkänna. När diskussionen handlar om public services trovärdighet blir public services svar att peka ut någon annan. I detta fall M och SD. Och just därför fortsätter frågan om vinkling att leva. Inte för att högern letar efter konflikter, utan för att public service gång på gång visar hur svårt det är att bara ta ansvar för sin egen roll i berättelsen.