Lawen Redar gillar att provocera. Det var hon som lanserade Socialdemokraternas förslag om tvångsblandning av befolkningen, det som går ut på att invandrare ska flyttas till villaområden som hittills varit förskonade från invandrarrelaterade problem. Trots hård kritik står hon och partiet fast vid förslaget. Men tvång vill de inte kalla det för. Socialistisk politik är bättre.
Men provokationen stannar inte där. Nu hånar hon de som kritiserar hennes förslag. Vill man inte ha tvångsblandning gillar man parallellsamhällen, påstår hon. ”Jimmies parti är anhängare av parallellsamhällen och separatism”, skriver hon på X. Ett långsökt och provokativt resonemang, att de som från början varit emot hög invandring av lågutbildade människor från väsenskilda kulturer skulle per automatik ha en förkärlek för parallellsamhällen. Varför skulle de då vara emot invandring? Då får de ju inte de där parallellsamhällena som Lawen Redar påstår att de gillar. Så klart är detta bara trams och ytterligare ett tafatt försök att förolämpa kritikerna.
Med dessa ord försöker Lawen Redar även tuta i oss att invandring är något naturligt, vilket intygar att invandringen inte är något som Socialdemokraterna vill eller tänker stoppa. Det är också därför de hellre vill tala om effekterna, eller rättare sagt konsekvenserna, av hög invandring än att stoppa den. För om man verkligen vill förhindra förvärrad segregation, som Lawen Redar påstår sig vilja, är stopp av all invandring den första åtgärden att vidta. Men det vill varken Lawen Redar eller Socialdemokraterna. De vill ha fortsatt hög invandring – av den enkla anledningen att det utökar partiets väljarbas.
Vidare provocerar hon med nästa mening i sitt inlägg på X: ”Det är kärnan i etnonationalismen.” Det vill säga att SD-anhängare vill behålla det svenska. Ja, kanske är det så. Men vad är det som är så upprörande med det? Sverige som rikt välfärdsland byggdes just genom och tack vare gemensamma värderingar, härkomst och kultur. Bevisligen var det en styrka. Att skapa ett sammanhållet land som Lawen Redar och Socialdemokraterna vill göra med endast ramarna av samma medborgarskap och några geografiska gränser kommer inte att gå. Det har vi redan facit på.
Själv klappar Redars hjärta extra mycket för kurderna. Ett flertal gånger har hon höjt rösten för deras skull. De bör tillerkännas självbestämmande enligt internationell rätt, menar Redar, vilket hon bland annat gav uttryck för i en riksdagsmotion 2015 och 2018. Men att svenskarna blivit en minoritet i flera av Sveriges kommuner, och att det bland de yngre är en alarmerande stor andel utrikesfödda och personer med utländsk bakgrund, tycks inte oroa Lawen Redar.
Inte heller att Pew Research Center förutspår att Sverige år 2050, om invandringen fortsätter, blir det land i Europa med störst andel muslimer. Nästan en tredjedel av Sveriges invånare förväntas om 25 år bekänna sig till islam. Samma organisation har nyligen räknat på antalet muslimer i Sverige. Det dubblerades mellan 2010 och 2020, från 420 000 till 840 000. Sverige utmärker sig i förhållande till övriga Europa med den exceptionella ökningen. Under samma tidsperiod minskade också andelen kristna med över en halv miljon människor i Sverige.
Att hjärtat bultar hårdare för andra kulturer och andra landsmän är kanske inte så konstigt. Lawen Redar har själv utländskt påbrå och har valt ett annat land, Danmark, att delvis bo i. Sverige och det svenska verkar helt klart inte vara lika viktigt för Lawen Redar. Att kalla sig själv för ”folkhems-sosse”, som hon gör, bevisar inget. Utifrån sett verkar det framförallt vara jobbet som håller Lawen Redar kvar i Sverige, ett jobb som har som målsättning att styra över svenskar. Bara det är absurt: att någon med utländskt påbrå som valt bort Sverige som land att bo i ska bestämma över hur och med vem svenskarna ska leva tillsammans med, och därmed också hur Sverige ska formas för framtiden. Därtill hånar hon de som lyfter att det finns ett värde i att det svenska ska bevaras, skyddas eller värnas om. Det provocerar. Enormt mycket.
Som politiker bör man motivera, inspirera och framförallt engagera. Att provocera är att förakta. Det ska en politiker inte pyssla med. Lawen Redar har mycket kvar att lära.