Politik är allvarliga saker. Men det betyder ju inte att man inte kan skratta åt det. Alternativet är ju att gråta. Birgitta Sparf oroar sig för att det roligaste partiet i riksdagen, Liberalerna, ska åka ut.
Trots att Liberalerna är Sveriges i särklass mest onödiga parti gillar jag dem, på grund av den höga underhållningshalten.
Liberalism ska stå för frihet, om jag förstått saken rätt, och frihet omfattar även valfrihet. Men valfrihet verkar vara partiets allra svagaste gren.
Liberalerna vill bestämma hur män och kvinnor fördelar sin barnledighet sinsemellan, när barnen måste börja på dagis och vi ska inte heller få välja skolor till våra barn. Dessutom vill de detaljstyra hur mycket vin vi får dricka samt hur vi har sex. Vad återstår? När vi ska stiga upp på morgonen?
Till råga på eländet tycks deras förståelse av ordet ”demokrati” samt hur det svenska valsystemet fungerar vara baserat på en lång serie grava missuppfattningar.
Det är alltså inte läge för ett parti som ligger två procent under riksdagsspärren att diktera vilka partier som ska få ingå i nästa regering eftersom de själva efter valet inte ens kommer att finnas kvar i Riksdagen.
Liberala lokalpolitikern Suzanne Liljegren, kommunalråd på Lidingö, har vigt 30 år av sitt liv åt politiken och offrat kvällar och helger, enligt egen utsago. Då blir det inte så lite tragikomiskt när hon under sina 15 minuter i det nationella rampljuset gång på gång utropar: ”Vi kommer att åka ut ur Riksdagen om vi fortsätter samarbeta med SD!”.
Hon må ha piffat upp sitt namn med ett pikant Z men det gör henne på intet sätt originell. Halva partiet, eller mer, verkar vara av samma uppfattning. Där kan man snacka om missförstånd. Att ha som främsta politiska mål att hata SD och sätta demokratin, alltså folkviljan, ur spel är bara så 2018! Försök att hänga med lite!
Enligt SVT/Verians senaste mätning ligger även Kristdemokraterna och Centerpartiet under spärren. Både KD och C kommer förmodligen att klara sig, så när L förhoppningsvis ryker vid nästa val står mitt hopp till C. Vad C har för politik är det ingen som vet, allra minst de själva. Mer än att även de delar L:s brinnande hat mot SD och demokratin som sådan.
Enda poängen med C, som jag ser det, är att de byter partiledare en gång i halvåret och sånt kan ju alltid pigga upp tillvaron en smula. Mellan bytena hör man inte så mycket ifrån dem. De irrar väl runt i maktens ekande tomma mittenkorridorer och ropar ”Hallå!” – utan att någonsin få några svar.
Just nu tycker jag faktiskt att svensk politik är riktigt underhållande!
HÄR kan ni se ett inslag i SVT med The famous Suzanne from Lidingö, samt Morad Majlesi, som har diametralt motsatt uppfattning.
Birgitta Sparf
Socionom, företagare och opinionsbildare