De uttalanden som Magdalena Andersson nu gör om kärnkraften är nästan identiska med vad vi hörde från socialdemokrater inför valet 2014. Då lovades att kärnkraften skulle finnas kvar som en ”viktig del av elproduktionen”. Idag säger Magdalena Andersson samma sak – att kärnkraften behövs. Med tillägget att den behövs för att den havsbaserade vindkraften ska kunna byggas ut och fungera!
Att fysikaliska grundkunskaper om elproduktion nu äntligen tycks ha nått staben på Sveavägen 68 är glädjande. Magdalena Andersson verkar ha förstått att stora turbiner från kärnkraft (och vattenkraft) är grunden för en fungerande elproduktion.
Men vad väger tyngst för Socialdemokraterna – makten eller ett fungerande elsystem – är så klart en retorisk fråga. Alla vet ju svaret.
Före valet 2014 lovade Socialdemokraterna otaliga gånger att kärnkraften skulle fasas ut försiktigt och långsamt, utan att påverka industri och jobb. Direkt efter valvinsten blev verkligheten en annan. Det tog bara två veckor innan S och MP hade enats: svensk kärnkraft skulle bort. Löften om industrins konkurrenskraft och trygg eltillgång blev som bortblåsta. Makten kom före Sveriges bästa.
Stefan Löfven hade visserligen kort före valet antytt att S hungrade mer på makten än på att säkra Sveriges välstånd. I en partiledardebatt den 3 september 2014, när han fick frågan ”Dagens kärnreaktorer ska få ersättas med nya – ja eller nej?”, vägrade han svara.
Bara en vecka före valet var Stefan Löfven lika kryptisk. – Kärnkraften ska avvecklas, men inte på ett sådant sätt att vi äventyrar våra jobb eller industri, sa han till Expressen.
Den som var lite observant 2014 hade kunnat ana vad som komma skulle. Socialdemokraterna hade aviserat att de skulle använda det statliga ägandet i Vattenfall i energiomställningen. Och det var precis vad man gjorde – genom att chockhöja effektskatten för kärnkraften och skruva upp regelverket. Vips kunde Vattenfall avisera att kärnkraften inte längre var lönsam. Ibrahim Baylan, som på den tiden var Socialdemokraternas energiminister, kunde också motivera nedläggningsbeslutet med att elpriserna hade ”halverats på några år”, vilket påverkade lönsamheten för statliga Vattenfall. Socialdemokraterna såg med andra ord inte det som någon fördel att Sverige och svenskarna hade ynnesten att ha låga elpriser. Socialdemokraterna gjorde inga avgörande överväganden om vad som var bäst för Sverige. Istället framställde de kärnkraftsnedläggningarna som nödvändiga för Vattenfalls ekonomi, fast det egentligen handlade om att behålla regeringsmakten genom att tillfredsställa Miljöpartiet.
Redan ett halvår efter att S och MP kommit överens om energipolitiken meddelade statliga Vattenfall i april 2015 att de skulle avveckla två av sina kärnkraftsreaktorer, Oskarshamn 1 och 2 (år 2015/2017). Kort därefter stängdes ytterligare två reaktorer, Ringhals 1 och 2 (år 2019/2020). Utbudet av el minskade drastiskt trots ökad efterfrågan. De låga elpriserna, som Ibrahim Baylan anförde som ett problem, var lösta. Elpriserna sköt i taket.
Även om Magdalena Andersson sannolikt aldrig av ekonomiska skäl tvingats skruva ner värmen i villan i Nacka, har hon förstått att andra fått lida av Socialdemokraternas maktmissbruk med kärnkraftsnedläggningarna. Nu vill hon att elen ska bli billigare igen och att familjer ska få ”mer pengar i plånboken”. Därför måste staten ”kliva fram” och ”ge långsiktiga förutsättningar för svensk elproduktion”. ”Det gäller både vattenkraft, vindkraft och kärnkraft”, skriver hon på Instagram.
Det är förunderligt att kunna uttrycka sig så osjälvkritiskt. Först deltar man i att rasera något som är fullt fungerande, sedan vill man ha andras förtroende att bygga upp det igen. Det är som att vandalen som krossade våra fönster försöker sälja på oss nya rutor.
Dessutom bortser Magdalena Andersson och hennes kollegor återigen från, vilket S även gjorde inför valet 2014, vilka man måste regera tillsammans med. Socialdemokraterna har tre partier till buds, C, MP och V – samtliga är avigt inställda till kärnkraften. Miljöpartiet och Daniel Helldén säger fortsatt uttryckligen nej till ny kärnkraft. Magdalena Andersson och Socialdemokraterna kan prata hur positivt de vill om kärnkraften – men när de väl behöver regeringspartners kommer kärnkraftsmotståndarna att sätta agendan. Igen.