Frågan om Muslimska brödraskapets spridning inom Europeiska unionen har återigen hamnat i rampljuset, efter en fransk rapport som varnade för organisationens växande inflytande och hot mot den inre säkerheten.
I Sverige har regeringen, i samarbete med det högerorienterade partiet Sverigedemokraterna (SD), meddelat att man inleder en officiell utredning för att undersöka möjligheten att förbjuda eller begränsa utländsk finansiering av religiösa samfund – särskilt de som misstänks ha kopplingar till Muslimska brödraskapet.
Justitieminister Gunnar Strömmer betonade att utredningen ”inte riktar sig mot någon specifik religion”, men statsminister Ulf Kristersson hänvisade till den franska rapporten som nyligen publicerats och avslöjat organisationens ökande inflytande i Sverige. Han underströk att landet ”inte kan tillåta islamister eller utländska krafter att skada demokratin”. Statsministern nämnde även konkreta exempel på riskerna med okontrollerad utländsk finansiering, bland annat iranskt stöd till ett shiamuslimskt center i en av huvudstadens förorter.
Säkerhetspolisen (Säpo) har uppgett att antalet våldsbejakande islamister i Sverige har ökat markant – från omkring 200 personer 2010 till cirka 2 000 år 2018. Enligt Nationellt centrum för terrorhotbedömning kommer hotet mot Sverige från flera håll, där både våldsbejakande islamister och högerextremister ingår.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) beskrev i rapporter från 2017 och 2018 Muslimska brödraskapet som ”ett hot mot det svenska samhället”, inte enbart på grund av potentiellt stöd till våld, utan även för att organisationen anklagar det svenska samhället för islamofobi och därmed bidrar till ökad polarisering. Detta, menar rapportförfattarna, riskerar att i värsta fall leda till radikalisering och spridning av extremistiska åsikter.
Skolinspektionen har tidigare stängt två skolor i Örebro efter att Säpo bedömt att barn riskerade att utsättas för radikalisering och rekrytering i miljöer där våld och kriminalitet accepteras som medel för politisk förändring. Bland personalen fanns, enligt Säpo, personer som stödde våldsbejakande islamism, inklusive en tidigare styrelseledamot som anslutit sig till IS under kriget i Syrien och sedan återvänt till Sverige.
Muslimska brödraskapet etablerades i Sverige i slutet av 1970-talet och har, enligt en studie från Europeiska centrumet för kontraterrorism och underrättelseverksamhet, med åren lyckats få en dominerande ställning inom det muslimska samhället i landet. Studien uppger att miljontals kronor från svenska skattebetalare gått till den svenska grenen av organisationen, som lyckats framställa sig som representant för muslimska minoriteter och därmed fått officiell status som rådgivare i frågor som rör islam och muslimer.
Att erkännas som officiell representant innebär tillgång till ekonomiska resurser, vilket i sin tur stärker deras ideologiska inflytande och möjliggör kontroll över tolkningen av islamiska texter i Sverige. Brödraskapets verksamhet sker under paraplyet ”Federation of Islamic Organisations in Europe” (FIOE).
Spridning utanför Sverige
Muslimska brödraskapets inflytande sträcker sig bortom Sveriges gränser och in i andra EU-länder, bland annat Schweiz.
Enligt rapporter arbetar organisationen för att stärka sin ställning i Schweiz, särskilt bland den muslimska diasporan, och använder budskap om måttfullhet samt socialt stöd för att rekrytera nyanlända flyktingar. Genom imamer och föreningsrepresentanter har de skaffat sig kontroll över moskéer och islamiska center och presenterat sig för media och politiker som måttfulla och integrerade muslimer som till och med motverkar islamistisk extremism och terrorism.
Bland de mest framträdande brödraskapsanknutna organisationerna i Schweiz finns Islamiska församlingen i kantonen, Muslimska sociala kulturcentret i Lausanne, samt Stiftelsen för social och kulturell påverkan. Dessa arbetar för att stärka sin närvaro genom religiösa aktiviteter och stöd till medlemmar, samt samarbete med andra islamiska organisationer.
Politiska påtryckningar
År 2020 ställde Marianne Binder, parlamentsledamot för Kristdemokraterna, en fråga i nationalrådet om huruvida organisationer som Muslimska brödraskapet infiltrerat landets politiska och kulturella institutioner. Frågan och varningar från experter som den schweiziska människorättsaktivisten Saïda Keller-Messahli, som beskriver Schweiz som en del av brödraskapets europeiska nätverk, har lett till ökade krav på åtgärder.
Hon menar att brödraskapet fungerar som en ideologisk matris för flera islamistiska terrororganisationer, inklusive Hamas, IS, Talibanrörelsen, samt grupper i Afrika och Asien.
Schweizisk underrättelsetjänst har varnat för att hela städer, bland annat Ticino nära den italienska gränsen, fungerar som rekryteringsbaser för terrorgrupper och att Muslimska brödraskapet använt området som bas sedan 2001.
I juli 2025 lade Jacqueline de Quattro, ledamot för liberala partiet, fram ett förslag i nationalrådet om en omfattande utredning av det politiska islamets strukturer, inflytande och verksamhetsmetoder. Syftet är att kartlägga hur djupt denna rörelse har infiltrerat religiösa, sociala, utbildningsmässiga och digitala sektorer, samt att bedöma dess förhållande till Schweiz konstitutionella principer, särskilt statens religiösa neutralitet.
Regeringen har i juni 2025 presenterat en nationell plan för att motverka våldsbejakande extremism och utreder även finansieringen av religiösa institutioner från utlandet.