Carl Eos och vänsterns vargvarningar

Det finns två huvudsakliga inspirationskällor – briljans och dumhet. Det ena vill vi efterlikna, det andra vill vi rätta till. Eftersom min nuvarande inspiration kommer från X kan ni gissa vilken sorts inspiration det handlar om. Så här skrev vänstertidningen ETC:s kulturredaktör Martin Aagard:

”Kvartal anlitar en skribent som länge skrev SD-propaganda under pseudonym, men avslöjades av Expo. Gör vad ni vill med er sajt, Kvartal, men försök inte påstå att det är journalistik. Det är dock en sorglig utveckling med tanke på den journalistiska erfarenheten i ledningen.”

Som Samtidens läsare gissat är den avslöjade SD-propagandisten ingen mindre än Carl Eos/Teodor Gustafsson. Jag känner Eos någorlunda väl. Jag har träffat honom, vi utbyter regelbundet meddelanden, jag följer honom på Facebook, har läst hans bok och många av hans övriga texter. Vissa av dessa har jag till och med hjälpt till att redigera. Än så länge har jag inte hittat något chockerande.

Som ideologiskt övertygad konservativ är Eos extremt antiextremistisk. Jag kan inte dra mig till minnes några personangrepp eller förolämpningar, och han skulle inte inleda en text med att antyda att Martin Aagard är dum i huvudet. Som många Sverigedemokrater är Carl Eos gammal folkhemssosse. Han gillar Jimmie Åkesson och dennes ”skynda långsamt”-strategi. Eos är nästan lite tråkig – vilket är en komplimang för en konservativ. Han är inte kontroversiell.

Oj, förlåt mig. Där ljög jag. För Carl Eos ÄR kontroversiell. Martin Aagards tweet är ett bevis för det. Eos är så kontroversiell att han förlorade jobbet när Expo avslöjade att han stöttade ett parti en femtedel av svenska folket stöttar. Inte konstigt att ”Teodor Gustafsson” länge skrev under pseudonym.

Carl Eos är ingen extremist. Men vad säger det om Martin Aagard, om ETC, och om Expo att de anser honom vara det? Att de anser honom stå så långt bort från redlighet att Kvartal inte kan publicera hans text utan att förlora sin journalistiska heder? Kan det vara så att de tycker att Carl Eos står långt bort eftersom det är de själva som står långt bort?

Jag noterar också att avslöjandet av Carl Eos’ identitet inte är det enda övertramp Expo gjort sig skyldig till på sista tiden. Det var även Expo som startade drevet mot migrationsminister Johan Forssell medelst dennes son. En gång är ingen gång, men två gånger är två gånger. Och när det gäller Expo så är det nu ganska mycket mer än två gånger. ETC, Expo och Aagard har en synnerligen bred definition av ”högerextremist”. Kanske alla som inte röstar på Vänsterpartiet eller Miljöpartiet. Definitivt alla som anser att ETC och Expo är vänster snarare än strikt neutrala.

Jag drar slutsatsen att Martin Aagard antingen måste ha skrivit i okunnighet eller förblindad av politiskt hat. Alternativt en kombination.

Men jag blir inte arg. Kanske för att jag är höger, och vi inte är så bra på ilska. Men också för att jag tycker att det är bra att Aagard, ETC och Expo avslöjar sig själva. I det korta loppet kan man komma långt med hot, hat och överdrifter, men på bekostnad av förtroendet. Man kan bara ropa varg (eller ”högerextremist!”) ett visst antal gånger tills folk slutar lyssna.

Eller inte bara slutat lyssna – utan till och med går åt andra hållet. Som Hanif Bali uttryckte det: ”Jag hade missat @TeodorMG, tack ETC och Expo för tipset. Följ honom gärna”. (Även jag hade missat att Carl Eos är aktiv på X, så jag får också tacka).

Eos’ Kvartaltext som gjorde Martin Aagard så upprörd handlade om att ungdomar går högerut och blir konservativa. Jag undrar varför…