I en ny dokumentär berättar Riks om Skatteverkets korståg mot svenskt snus. Detta är ett typexempel på hur myndigheter överskrider sina befogenheter och kringgår demokratin. Det angår oss alla – inte bara snusare.
I berättelsens centrum står Titti Campalto, chef för Skatteverkets punkskatteenhet. En anonym före detta anställd i regeringskansliet beskriver henne som följer:
”Jag har tittat över vad hon har gjort både i legala mål och i media. Det är väldigt tydligt att hon drivit ett korståg de senaste åren mot svensk snusindustri. Hon är chef för den enhet hon är. Hon har alla medel, alla verktyg, att jävlas med småföretag. Det gör hon. Hon använder alla verktyg i verktygslådan och är kreativ”.
I dokumentären talas om en tystnadskultur kring Skatteverket. Många som vet något är rädda för att tala med Riks. De fruktar Skatteverkets byråkratiska repressalier, samma behandling Campalto givit snusindustrin.
Det som utlöste den senaste kontroversen var att skatteverket kuppade igenom en ny definition av vad som räknas som tuggtobak. Denna definition riskerar nu att slå undan benen för hela branschen. En sådan definitionsändring borde i teorin ha krävt en lagändring i riksdagen, men tydligen inte i praktiken.
Snusar jag? Nej. Är jag snusintresserad? Nej. Är den svenska snusindustrin viktig för Sveriges ekonomi? Egentligen inte. Men något som är viktigt både för mig och för Sverige är ett rättssäkert och demokratiskt system. Alltså inte ett system där anonyma byråkrater styr som småpåvar över sina (o)ansvarsområden. Idag snuset, imorgon världen!
Senare i reportaget intervjuas Titti Campalto. Det som slår mig är att hon inte gör något sataniskt uttryck. Hon verkar vara en ganska blyg och tråkig byråkrattant. Inte typen man förväntar sig ska undergräva demokratin. Trots sin makt är hon uppenbarligen inte van att försvara sina handlingar inför media.
Jag tror inte Campalto är en dålig människa. Troligtvis så ogillar hon helt enkelt att folk snusar. Vilket en helt okej åsikt. Problemet är bara att hon använder Skatteverkets resurser för att bedriva detta sitt korståg. Dessa resurser ger denna annars föga skräckinjagande byråkrattant en enorm makt, som hotar att knäcka hela den svenska snusindustrin, med miljarder i ekonomiska förluster och hundratals förlorade jobb. För att inte tala om de snusare som berövas sitt fria val.
För att tydliggöra – vare sig snusande är rätt eller fel, så är detta inte en makt en enskild individ bör ha. Ett sådant beslut måste fattas på (grund)laglig och demokratisk väg av riksdagen, efter offentlig debatt. Detta är skillnaden mellan att leva i ett land styrt av lagar och att leva i ett land styrt av människors nycker. Land ska med lag byggas – inte byråkratiskt godtycke.
Den svenska byråkratin har en oerhörd makt. Detta är kampen mellan lag och tolkning. Riksdagsledamöter ska som folkets representanter stifta lagar, men det är upp till tjänstemännen att sedan tolka dessa lagar. Uppenbarligen kan detta göras nästan hur som helst. Detta förser oss också med en förklaring av hur mycket som går fel i Sverige, och varför dessa fel inte åtgärdas. Det är för att de vars plikt det är att åtgärda felen inte vill.
Den svenska staten är socialdemokratisk. Detta maktparti härskade oinskränkt i decennier, och byggde i stor utsträckning upp den moderna statsapparaten. Inte heller hade man några skrupler mot att trycka in så många socialdemokrater på höga poster som möjligt. Andelen socialdemokrater ökar ju högre upp i hierarkin man letar.
Titti Campalto är en liten fisk jämfört med, säg, de massiva nätverk som drivit och driver den gröna omställningen och massinvandringen. Motivet verkar handla om ett personligt ställningstagande mot snus, vilket är illa nog. Men långt farligare för Sverige är byråkratins systematiska ställningstagande för wokeness, klimat, reglering, centralisering och världens fjantigaste rättsväsende. Kom ihåg de 261 ”opolitiska” tjänstemän som undertecknade uppropet mot Sverigedemokraterna år 2018 – och som sedan dess inte bara undkom att sparkas, utan till och med haft bättre karriärer än de som inte skrev under. Eller varför inte den grupp klimataktivister som avslöjades i april.
Svensk myndighetsutövning bygger på den statliga värdegrundens sex punkter: Demokrati, legalitet, effektivitet och service, respekt, objektivitet och fri åsiktsbildning. Utmärkta saker! Men som sagt gör tjänstemännen sin egen tolkning av dessa…