Först massinvandring, sen massbedrägerier

Med massinvandringen fick vi massbedrägerierna. Vad spännande, som Fredrik Reinfeldt skulle ha sagt. Eller mer ordagrant som han uttryckte sig i en valduell 2014: – Vi växer med att människor får komma till vårt samhälle.

Visst växte Sverige. Som västvärldens mest gängkriminella land med flest skjutningar och sprängningar. Nu kanske vi också kan lägga till att vi är bäst på att lura skattebetalarna på miljarder i assistansersättningar. Regeringens utredning avslöjade nyligen att det finns någon slags gängkriminell koppling i ALLA de 62 största assistansbolagen. Även om vi redan visste att gängkriminella numera tjänar mer pengar på välfärdsbrott än på knarkhandel, är det en skandal utan dess like.

Så vad gör regeringen? Jo, tillsätter en ny utredning som ska vara klar 8 januari 2027. De gängkriminella får alltså ytterligare 20 månader på sig att sno mer skattepengar från systemet. Man häpnar över senfärdigheten, och det skaver illa. Finns det ingen på regeringskansliet som funderar över vilka signaler detta långsamma Skalman-beteende skickar?

Om statsministern hade en djurplågare som granne som dagligen matade statsministerns hund Winston och katten Cayenne med gift, skulle han knappast först utreda vilken typ av gift och hur skadligt det var innan han beslutade sig för att polisanmäla så att polisen kunde arrestera den galna grannen. Nej, så långsam hade han nog inte varit i det fallet. Men att låta skadan på statsapparaten, skattesystemet och mot den äkta delen av assistansbranschen (om det finns en sådan, får vi hoppas) bli större än den redan är, det verkar vara helt i sin ordning.

Framförallt med tanke på att detta inte är något nytt. Redan 2005 pekade Brå ut assistansersättningen som ett riskområde för bidragsbrott och varnade för att dessa brott sällan upptäcks på grund av bristande kontroll, komplicerade utredningar och att det är ett känsligt område.

Och det är just känsligheten i detta som är det centrala, och som sannolikt har varit grogrunden till att problemet har vuxit sig så stort. Det handlar inte bara om att utgångspunkten i utredningar måste kretsa kring brukaren, vilket naturligtvis är känsligt. Det handlar även ofta om sysselsättning och arbete för invandrare och personer med utländsk härkomst – ett om möjligt ännu mer känsligt och omdiskuterat ämne.

Många har säkert uppfattat det som något positivt att invandrare får jobb, eller att de åtminstone påstår sig jobba. Låga förväntningarnas rasism har här visat sitt fula tryne. Man har helt enkelt inte velat se att det förekommer fusk och bedrägerier. Det onda fick alltså komma med det goda, tycks många godhetsknarkare ha resonerat. Det är säkerligen den största förklaringen till att assistansbolagen har kunnat bli bluffbolag.

Varifrån denna press har kommit kan vi bara spekulera kring. Socialdemokraterna var mästare på att gömma undan arbetslösa invandrare i olika hitte-på-jobb. Assistansjobben var ett av dessa. Den politiska pressen att dämpa effekterna av den katastrofala invandringspolitiken har sannolikt varit stor, vilket motiverade att låta bli att införa kontroller och liknande. Den effektiva och intensiva lobbyverksamheten har även skambelagt alla försök att strama upp i assistansträsket, något som svensk media godtroget har hakat på. När Stefan Löfven tillträdde som statsminister i januari 2019 lovade han just att rätten till assistans skulle säkerställas. Regering efter regering har paralyserats inför problemet.

Och den passiviteten tycks fortsätta. Medan miljarderna fortsätter att rinna ut ur statskassan och samhällets institutioner och ärliga företagare undermineras, väntar vi på ytterligare en utredning som kommer att konstatera det vi redan vet – att det mångkulturella experimentet blev extremt dyrt, att det svenska systemet missbrukas i industriell skala och att nya kontroller och nya lagar måste införas. De som proklamerade hårdast för den demografiska omvandlingen, massinvandringen, var liberaler och vänsterliberaler. Men ironiskt nog har Sverige genom deras politik blivit allt mindre liberalt. Tänk så tokigt det blev.