Kapitalistisk antikapitalism på Fotografiska
Av Jakob Sjölander
25 mars 2025
Jag besökte Fotografiska museet i Stockholm för toapappret. Eller mer precist, ”Toiletpaper”, en italiensk konstnärsduo och konstmagasin. Jag ville ta en titt på deras ”hypervisuella och surrealistiska universum”, deras ”mörka satir” som ”kommenterar vår tids absurditeter och besatthet av skönhet, makt och konsumtion”. Jag gillar skönhet, makt och konsumtion, och har inget emot mörk satir, så jag tänkte att detta skulle vara något för mig.
Den mest (ö)kände medlemmen i konstnärsduon är Maurizio Cattelan. Tidigare verk inkluderar en toalett i solitt guld benämnd ”America”, samt ”Comedian”, där en banan silvertejpas mot en vägg. Den senaste versionen av verket köptes nyligen av en kryptohandlare för 6 miljoner dollar, som omedelbart åt upp bananen.
Synd att jag inte var närvarande vid köpet – jag hade kunnat erbjuda honom en banan för bara 3 miljoner dollar. Undrar om han fortfarande är hungrig…?
En informationstavla i museet informerar mig om att Toiletpaper grundades 2010 som ”en motreaktion mot den ofta konservativa konstvärlden”. Jag visste inte att konstvärlden var särskilt konservativ. Kanske var det i sig ett skämt, och en del i konstverket? Jag tyckte åtminstone att det var roligt.
Toiletpapers konst är färgglad, skämtsam, reklamliknande och – självfallet – kritisk mot Amerika och kapitalismen. Eftersom jag inte är blind märker jag exempelvis en gigantisk jordglob där allt utom Amerika har målats över med blått, förutom en murliknande gräns mot Mexiko.
Och nog finns det mycket att kritisera i kapitalismen. Exempelvis när 6 miljoner dollar bränns på en upptejpad banan. Men trots det börjar jag misstänka att denna antikapitalism är ett skämt. Kanske är Toiletpaper istället en hyllning av kapitalismen och dess reklamestetik? Kapitalismen – som passande för ett frihetens barn – är ju högst tolerant. Jag har svårt att tänka mig att man hade kunnat driva med kommunismen på samma sätt i Nordkorea eller Islam i Iran. Till kapitalismens eviga ära så tål den att förolämpas.
Jag noterar att det finns gott om Toiletpaper ”merch” ute i museumbutiken. Något det dock inte finns är prislappar. Kanske för att det hade varit för krasst kommersialistiskt? Med heroisk självbehärskning bestämmer jag mig för att inte köpa något – om en banan kan kosta 6 miljoner dollar så vet man aldrig vad en affisch av en kvinnorumpa med ett spader 2-kort fastklämt mellan skinkorna kan kosta.
Kapitalism handlar om att sälja, och få saker säljer så bra som antikapitalism. Detta är något som inte bara gäller för själva utställningen, utan även resten av Fotografiska. Hela övervåningen är en restaurang som är större än någon av utställningarna. Restaurangutsikten över Saltsjön mot Djurgården är mycket fin, även om den kanske inte är stans bästa som man påstår. Priserna antyder att museet tjänar betydligt mer på restaurangen än på inträdet. Jag undrar om inte Fotografiska är en restaurang med ett museum snarare än ett museum med en restaurang.
Restaurangen är dekorerad med många skyltar som informerar om hur ekologisk den är. Nere i museikällaren odlar man till och med egna grönsaker. Maten ska vara plantbaserad, förkunnar en skylt, eftersom plantor är gott. Jag misstänker att det nog handlar om ett moraliskt ”gott” i så fall. Och moral är viktigt – det är bra reklam.
Kapitalism handlar om att konsumera, men efter att man har konsumerat så gäller det ju att tömma matsäcken. Alltså är det passande att Fotografiskas toaletter är lika imponerande som dess restaurang. Toaletterna är inredda i svart sten och trä, på något sätt både modernt och uråldrigt. Det är som att bajsa i en IT-moguls framtida gravkammare.
Tyvärr så verkar budgeten ha tagit slut på inredningen. Toadörren gick nämligen i baklås! Hade de upptäckt att jag var en sådan där otäck högerskribent?! Skulle rummet nu fyllas av giftgas?! Jag bankade på dörren, grät, skrek och lovade att skriva en snäll recension.
Jag gillade mitt besök på Fotografiska, och hoppas att jag har lockat dit någon läsare. Ta gärna med en skruvmejsel och rädda mig från toaletten. Det är på bottenvåningen, förbi grönsaksplantaget, i båset närmast pissoarerna.
