Birgitta Sparf: Skuggsamhället växer

Det verkar komma som en överraskning för våra politiker att beslut om utvisning faktiskt måste genomdrivas, skriver Birgitta Sparf. På grund av denna slapphänthet blir Sveriges lag till ett skämt och skuggsamhället växer.

Att bedriva migrationspolitik i Sverige är mest att likna vid ett spel för gallerierna. Migranter som följer ett avslagsbeslut från Migrationsverket är ungefär lika lätta att hitta som Arlas mjölkbonde Hamid.

Alla vet att Migrationsverkets avslagsbeslut är mer som råd än laga krav eftersom respekten för svenska migrationslagar är väldigt låg bland migranterna själva. Med all rätt, kan jag tycka. Varför ska man följa ett negativt beslut när man själv avgör om man ska bli kvar i landet eller inte, så gott som helt utan konsekvenser och/eller reaktioner från samhällets sida?

Att leva som illegal invandrare i Sverige är numera så vanligt att både politiker och medier satt den förmildrande och felaktiga benämningen ”Papperslösa” på denna stadigt växande grupp. Att säkert veta hur stor gruppen är blir av förklarliga skäl svårt, men en uppskattning som florerar är cirka 200 000 personer. Förmodligen är den större än så. Men de som ingår i gruppen är allt annat än ”papperslösa”, tvärtom har de klara papper på att de saknar all rätt att vistas i landet.

Idag skriver jag om arbetskraftsinvandring och citerar ur en artikel från Tankesmedjan Tiden 2020:

”Genom en reform 2008 skapade regeringen Reinfeldt ett av världens mest liberala och arbetsgivaranpassade regelverk för arbetskraftsinvandring. Under de senaste 15 åren har arbetskraftsinvandringen till Sverige ökat från under 6 000 till över 43 000. I många fall handlar det om lågkvalificerade jobb i branscher där det inte råder brist på arbetskraft.”

Detta var naturligtvis ett led i Reinfeldts ambitioner att kraftigt öka invandringen till Sverige från tredje land, i praktiken Mellanöstern och Afrika. Detta fullbordades genom Moderaternas migrationsöverenskommelse med Miljöpartiet 2011, ett beslut som blev en fullkomlig succé eftersom Sveriges gränser därmed i princip stod helt öppna.

Att avsikten i grunden var att öka invandringen lindades av regeringen Reinfeldt in i lätt genomskådade omskrivningar som att ”arbetsgivarna bäst själva kunde avgöra sitt kompetensbehov”.

Ahmed, som driver ”Ahmeds Grill & Kebab” i Hallunda, var inte sen att snappa upp signalerna. Ahmed kom efter moget övervägande fram till att hans ”kompetensbehov” bäst tillgodosågs genom att två kusiner från hembyn i Irak fick flytta hit och arbeta för honom, med ett lönekrav om endast 13 000 kr i månaden.

Samtidigt fick dessa män med arbetsvisum, som räcker i två år, från början rätt att ta hit sina familjer med fri tillgång till alla förmåner som barnbidrag, bostadsbidrag etc.

Detta löjligt låga inkomstkrav har därefter skärpts betydligt när det gäller anhöriginvandring, men höjdes generellt först i november 2023. Sedan dess måste man tjäna minst 80 procent av aktuell medianlön vilket i dagsläget är 28 480 kr brutto. Ytterligare höjningar upp till 100 procent av medianlönen planeras av regeringen.

Denna ändring av inkomstkravet innebär att mängder av de gamla arbetsvisumen nu omprövas i takt med att de löper ut. Många uppfyller därmed inte inkomstkravet och mister därför sin rätt att uppehålla sig i landet. Och historien upprepar sig, de avgör själva och stannar kvar här eller inte, och skuggsamhället växer sig ännu större.

Tidningen Näringslivet tog upp detta i en artikel den 19 mars 2025:

”Tack vare identitetskontroller har Sistec kunnat undersöka om 300 000 personer har rätt att arbeta i Sverige. Men nu varnar företaget för att regeringens försvårande av arbetskraftsinvandringen gör att alltfler jobbar svart. ’De har inget alternativ’, säger Tobias Eng, Head of Sales and Marketing.”

(Här vill jag inflika att invandrarna visst har ett alternativ – och det är att flytta tillbaka till hemlandet igen).

Artikeln fortsätter:

”Kunderna har en sak gemensamt: De anställer utländsk personal. Och med regeringens lönegolv på 80 procent av svenska medianlön för arbetskraftsinvandrare, som dessutom är planerat att höjas till 100 procent, har kunderna fått problem.

− Ett av syftena med det är ju att få en del av arbetskraftsinvandrarna att resa hem. Problemet är att det inte är verklighetsförankrat. Många av de här personerna identifierar Sverige som den plats de bor och lever på, säger Tobias Eng.

I takt med att fler och fler arbetstillstånd går ut kommer allt fler människor att känna sig tvingade att gå under jorden och jobba svart. Det var också något som företagaren Anders Nilsson vittnade om i TN nyligen. Tre av hans tidigare medarbetare jobbar nu svart på annan ort.

– Det är extremt naivt att tro att de, som har varit i Sverige i flera år och talar svenska, ska lämna landet, sa Anders Nilsson.”

Här är jag benägen att hålla med Anders Nilsson. Att medarbetarna talar svenska är kanske inte så givet alla gånger, men att tro att de frivilligt skulle lämna Sverige är som sagt extremt naivt. Har man en gång släppts in i Sverige så blir man kvar här. Vilket för övrigt är ett faktum som gäller för samtliga EU-länder.

Skuggsamhället växer ständigt. Vi får aldrig glömma att det är våra styrande politiker som skapat denna situation, som innebär laglöshet och otrygghet för samtliga inblandade och för samhället i stort. Alltså för oss alla.

Birgitta Sparf

Socionom, företagare och opinionsbildare.

Följ Birgitta på Facebook HÄR.