Kriminella skyddas men dina uppgifter ligger öppna för alla

Svenska offentlighetsprincipen gäller inte när brottslingar ska skyddas. Istället är det EU-rätt som står över svensk grundlag. Det chockerande beskedet kom från Högsta domstolen som i en dom lade sekretess vid massutlämnande av brottmålsdomar.

Söktjänster som Lexbase kommer nu att få det betydligt svårare att få ut domar från landets domstolar och kan inte spara domar i sina databaser lika smidigt som tidigare. Enskilda handlingar kan fortfarande begäras ut – men inte massutlämningar. Handlingarna får heller inte spridas eller göras sökbara, konstaterar Högsta domstolen i sitt anmärkningsvärda beslut.

Det ska visserligen fortfarande vara tillåtet att använda uppgifterna redaktionellt i bearbetade nyhetstexter, skriver domstolen. Det tackar vi för…

Men med tanke på den räddhågsna press vi har i Sverige finns det all anledning att befara att detta förbehåll kommer att övertolkas. Vi lär få se ännu fler nyhetstexter där dömda gärningsmän varken har namn, bild eller kön. Det blir många ”gärningspersoner” och ”den” och ”det”. Obegripliga texter, med andra ord.

Detta står i bjärt kontrast till den allmänna synen på oss laglydiga. Vi som knegar, betalar skatt och är allmänt skötsamma ska minsann fortsätta att tåla att exponeras för allmänhetens kännedom.

Med ett par knapptryckningar kan vem som helst kolla var du bor. Vilken dörr som är din. Hur många kvadratmeter du bor på. När du fyller år. Vad din hund heter. Vilken bilmodell du har och hur gammal bilen är. Vad dina grannar heter. Bild på ditt hus. Hur länge du har bott där och var du bodde tidigare. Vem du bor med, är gift med. En tjuv som är riktigt finurlig kan också ringa till kommunen och be att få ut ritningar på ditt hem.

Här ingriper inte Högsta domstolen. Här gäller inga EU-förordningar. Här måste det till en grundlagsändring, vilket i och för sig kan vara på gång men kan bli verklighet först efter valet och med en planerad lagändring i januari 2027!

Även i diskussionen om grundlagsändringen var det i första hand de gängkriminella som skulle skyddas – deras anhöriga har flera gånger råkat illa ut på grund av att det varit enkelt att hitta dem via alla öppna söktjänster.

Men den föreslagna lagändringen är inte generell, utan det ska ske en bedömning. Det ska ”särskilt beaktas personuppgifternas karaktär, omfattningen av offentliggörandet och syftet med offentliggörandet.” Hur den bedömningen kommer att se ut är fortsatt höljt i dunkel.

Det tycks som att rättssystemet alltid finner vägar att skydda brottslingar, medan skyddet för oss laglydiga alltid hamnar längst ner på prioriteringslistan. Återigen ser vi ett mönster där kriminella ges privilegier som vanliga medborgare inte får åtnjuta.

Av: Tina von Schinkel