Henrik Sundström: Rösta som du vill, så länge du röstar rätt

Steg för steg urholkas demokratin och yttrandefriheten, och eliten har idag ungefär samma makt som den hade på artonhundratalet. Varför tillåts detta? För att vi gillar det, skriver advokat Henrik Sundström.

Den politiska miljön i Europa påminner en hel del om det sena 1800-talet.

Vi har ett någorlunda fritt näringsliv, med rättsstat och starka institutioner.

Men det politiska styresskicket är enbart delvis demokratiskt. Principen ”en man en röst” slog igenom under det tidiga 1900-talet, före dess var många människor utestängda från politiskt inflytande.

Samma sak gäller idag, visserligen får alla gå och rösta, men om de röstar ”fel” så räknas deras röst bort, då en del partier inte anses vara en del av det demokratiska systemet. DÖ må ha dött i Sverige, men lever alltjämt i såväl Tyskland som Frankrike.

Som politiker och medborgare har man att förhålla sig till en yttersta ledare, som inte är folkvald men som har ett starkt politiskt inflytande. På 1800-talet var de flesta europeiska stater monarkier. Idag har vi EU-kommissionen, som fyller ungefär samma roll.

Sedan 1766 har vi haft en närmast unik yttrandefrihet i Sverige, flera decennier före USA. På typiskt svenskt manér hade yttrandefriheten inte någon direkt principiell bakgrund, utan handlade mer om att försöka revitalisera svensk ekonomi.

Yttrandefriheten har dock sedan dess kommit att bli en del av svensk folksjäl, även om vissa yttranden ändå fått stora sociala konsekvenser för sagesmännen. Tänk Almqvist, Strindberg och Bard. Vi må ha yttrandefrihet, men som folk är vi fortfarande obotliga kollektivister.

Idag är svensk yttrandefrihet mer legalt kringskuren än på 1800-talet, kanske mer än på 250 år. Lagen om hets mot folkgrupp, som under flera decennier låg som en obsolet paragraf i brottsbalken, är idag avdammad och rejält utvidgad. Och tillämpas hårt och ofta.

Och även om åtal inte väcks, eller processen skulle leda fram till friande dom, så har sagesmannen hamnat i en väldigt jobbig situation där få vill vara. En förundersökning om hets mot folkgrupp inledd mot en riksdagsman får politiska konsekvenser.

Det innebär att det utöver direkt straffbelagda talet finns en bred gråzon av yttranden som skulle kunna innebära en prövning. Därför tystnar människor och debatter, tyvärr kanske särskilt på de fält där debatterna är som viktigast för vårt lands framtid.

Henrik Sundström (M)

Advokat och kommunalråd i Uddevalla