Riksdagens utredningstjänst avslöjade i höstas att svenska skattebetalare sedan 2004 har betalat närmare två miljarder kronor till islamistiska organisationer. Studieförbundet Ibn Rushd visade sig vara den organisation som lyckades få bidrag från flest olika myndigheter och regioner.
Folkbildningsrådet granskade Ibn Rushd 2023, och organisationen blev året därefter av med sitt statliga stöd. Organisationen är nu under avveckling, men frågorna kvarstår.
Vart har pengarna tagit vägen? Hur kunde det gå så långt? Vilka ligger bakom besluten? Och vad händer med de andra islamistiska organisationerna? Ska skattepengarna fortsätta att betalas ut till dessa organisationer vars grundsats är att förakta och motarbeta allt som det demokratiska samhället står för?
I riksdagens rapport framstod Ibn Rushd som spindeln i nätet. Hela 14 olika offentliga aktörer har under årens lopp beviljat medel till organisationen, vilket väcker allvarliga frågor om hur en organisation med dokumenterade kopplingar till islamistiska nätverk kunnat få ett så omfattande förtroende från svenska politiker och myndigheter.
Ända sedan Socialdemokraterna (via deras sidoorganisation Tro & Solidaritet) år 2002 skrev ett avtal med Sveriges Muslimska Råd, med löfte om att ge muslimer större inflytande inom politiken och myndighetssfären, har socialdemokrater varit motvilliga att lyssna på kritiker som länge varnat för Ibn Rushds kopplingar till islamistiska nätverk.
Förra generalsekreteraren för Folkbildningsrådet, Maria Graner, med lång tjänstemannakarriär inom socialdemokratin, var en av många som motsatte sig kritiken och i stället försvarade Ibn Rushd. De återkommande avslöjandena om bidragsfusk, att pengar gick till finansiering av extremism och organiserad brottslighet samt att organisationen spred antisemitiska och homofobiska budskap stämde inte, sa hon. Ibn Rushd var viktigt för samhället, var hennes besked i tidningen Dagen år 2020.
Och så har det låtit från olika socialdemokrater. Gång på gång, år efter år.
Även Svenska kyrkan, vars högsta beslutande organ Kyrkomötet styrs av Socialdemokraterna, motsatte sig att Ibn Rushd skulle bli av med det statliga stödet. Före detta utbildningsminister Mats Persson (L) tyckte att det var rätt och poängterade (Aftonbladet 2024-09-05) att ”organisationer som är kvinnofientliga, homofobiska, antisemitiska, de hör inte hemma i en liberal demokrati”. Ärkebiskop Martin Modéus reagerade då och skrev på X: ”Jag blev illa berörd av utbildningsminister Mats Perssons kommentar som saknar grund i Folkbildningsrådets beslut och bedömningar och som underblåser fördomar. I Sverige måste vi samarbeta för att bygga det goda samhället, inte misstänkliggöra varandra.”
Socialdemokraterna i Stockholm, med Karin Wanngård i spetsen, tänker i samma banor. De vill se fler moskéer, de vägrar inse faktumet att dessa jättebyggen många gånger finansieras av islamistiskt styrda stater, de inför könsseparerade badtider i Husby och de motsatte sig länge att dra in bidraget till Ibn Rushd. Först när Folkbildningsrådet sa nej var de också tvungna att backa.
Det är naturligtvis allvarligt att vi har ett parti som Socialdemokraterna, som ständigt påtalar vikten av demokrati och jämställdhet, men som låtsas att inte förstå det förrädiska och samhällsfarliga i att samarbeta med och understödja islamistiska organisationer. Nästa uppdrag för riksdagens utredningstjänst borde vara att utreda och kartlägga exakt vilka kopplingar och band som finns mellan Socialdemokraterna och islamisterna. Alla Sveriges skattebetalare har rätt att veta det.