Olika etablissemang i media, organisationer och politik har länge eldat på ångest och oro i befolkningen genom att hävda att vi går mot klimatkatastrof. Men mycket är bluff och båg. Nu erkänner till och med Sveriges Radio att så är fallet genom att granska några etablissemang, som FN.

Det är utmärkt att SR:s Kaliber i två avsnitt (del 1, del 2) granskar klimatalarmismen. Det borde naturligtvis skett mycket tidigare och attityden att ifrågasätta dramatiska nyheter borde givetvis alltid finnas där. Men vi får vara glada över tillfällen då förnuft en kort stund får ta överhanden över politisk propaganda och hysterisk aktivism.

Kaliber noterar exempelvis att FN:s generalsekreterare António Guterres i augusti höll tal på Samoa om den drastiska havsnivåökningen och hur den hotar landet, men han glömde att nämna den huvudsakliga förklaringen till förändringen är att landet sjunker inte är klimatet utan resultat av tidigare jordbävningar.

Svenska Unicef har på sin hemsida spridit lögner om att 1,7 miljoner barn varje år dör på grund klimatförändringar. I själva verket dör 0,04 miljoner människor om året i sådant som kan kopplas till väderkatastrofer. Det är naturligtvis illa, men trenden är minskande. Unicef använder en siffra som avser dödsfall på grund av dålig hygien, brist på sanitet och smutsigt vatten. Tragiskt, men inte en följd av klimatförändringar.

FN-organ har konsekvent visat sig överdriva och sprida falska eller feltolkad statistik. Som uppgifterna att det dör 14 gånger så många kvinnor som män i klimatkatastrofer eller att antalet cykloner i Filippinerna ökat från två, tre om året till 20. Uppgiften om femfaldigande av väderkatastrofer kommer från Emergency Events Database. Men i Kaliber förklarar grundaren Debarati Guha-Sapir att det inte går att dra någon slutsats av statistiken om att klimatkatastrofer ökat över huvud taget.

Det faktum att många etablerade statliga eller internationella organ sprider falska nyheter om klimatet är egentligen ingen nyhet. Forskare som danske Bjørn Lomborg har i två årtionden avslöjat feltolkningar på alla möjliga områden där klimatet påstås ha försämrats, men i verkligheten ofta förbättrats.

Skälet bakom den omfattande falska rapporteringen är ingen organiserad konspiration, utan en följd av att många organ får sina anslag av politiker som lyssnar på dem som kan blåsa upp de största samhällsproblemen. Forskare överdriver för att få miljardstöd i statliga anslag.

Här måste alla politiska instanser som sitter på och beslutar om hur miljardbelopp i skatteintvingade medel ska fördelas ändra attityd. Man kan inte lita på bidragssökande forskare. De anpassar sina beskrivningar efter vad de tror ger dem största möjliga ekonomiska resurser. Detta är en sorts korruption som är självgenererande. Det är därför det kunnat gå så långt i överdrifter och hysteri.

Också mediehus måste sluta agera aktivisternas megafoner – där DN:s beslut att utse fröken Greta Thunberg till chefredaktör är ett av de mest absurda uttrycken. Seriösa medier granskar alla, också de som anser sig vara aktivister för goda ändamål. De ljuger och förvränger, de också.

Miljöproblem måste hanteras ”nedifrån och upp”, alltså starta i närmiljön. Vi behöver insatser för att exempelvis rädda Östersjön. Men det handlar då om konkreta åtgärder, inte om att sprida hysteri.

Vår miljö är för viktig för att hanteras av extremister som söker uppmärksamhet. Låt sans och vett återkomma i klimat- och miljöpolitiken.