Medierna ägnar sig mest åt presidentvalet i USA, men andra val är mycket viktiga. I valet till senaten ser det ut att bli republikansk majoritet.

KOMMENTAR. Den som väljs till president i USA blir naturligtvis ”ansiktet utåt” för landet, men vilket manöverutrymme presidenten får avgörs av om denne har kongressens två kammare med sig. Utan majoritet i representanthuset får presidenten svårt att få igenom sitt budgetförslag. Och utan majoritet i senaten kan presidenten få svåra problem att tillsätta de ministrar han eller hon vill utse, liksom tillsättandet av federala domare.

Inrikespolitiken sköts i delstaterna

En amerikansk president har mindre konstitutionellt utrymme att agera än en svensk statsminister. I USA sköts mycket av inrikespolitiken i de femtio delstaterna, varav många har flera invånare än Sverige. Exempelvis är guvernörerna överbefälhavare över nationalgardet i varje delstat. Delstaterna har också egen lagstiftning som styr allt från brottsbalken till abortlagar och sjukvårdspolitik.

Skatter och budgetanslag beslutas av representanthuset

Presidenten bestämmer inte vilka skatter och anslag som den federala budgeten till slut får. Presidenten lägger förslag, men representanthusets 430 ledamöter fattar det slutgiltiga beslutet.

Utnämningsmakten går via senaten

Och kanske är kan man säga att senaten är det maktforum som allra mest kan beskära presidentens makt. En svensk statsminister utser helt själv vilka som ska vara ministrar i regeringen. Icke så i USA. Presidenten måste få sina föreslagna ministrar godkända av en majoritet i senaten. Också federala domare som presidenten föreslår, exempelvis till Högsta domstolen, måste godkännas av senaten.

Senaten är alltså extremt viktig. Och därmed är det viktigt att presidentens parti vinner majoritet där.

I nästa vecka tyder opinionsmätningarna på att republikanerna kan tippa majoriteten till sin fördel. Detta genom att vinna tre nya senatorsmandat.

West Virginia

Säkraste nya mandatet för republikanerna är West Virginia. Deras tidigare senator var demokrat, men en konservativ sådan som hindrade Joe Biden på flera punkter. West Virginia röstade på Donald Trump i presidentvalet 2020 med stor majoritet, 69-29 procent. Nu leder den tidigare republikanske guvernören Jim Justice, 73, med ungefär lika stor marginal.

Justice började jobba i föräldrarnas jordbruksföretag efter studenten. Han ärvde också mark i bergskedjan Appalacherna med flera kolgruvor, men sålde dem för en halv miljard dollar. När priset på kol sjönk lade nye ägaren ned flera gruvor. Då köpte Justice tillbaka dem för fem miljoner och startade upp gruvorna igen, och skapade sysselsättning för hundratals gruvarbetare.

Forbes uppskattade för några år sedan Justice förmögenhet till en halv miljard dollar. När han blev guvernör överlät han företagsledningen till sina barn.

På republikanska konventet i somras hade han med sig sin bulldog till deltagarnas stora förtjusning.

Montana

Republikanen Tim Sheehy, 38, ser ut att kunna vinna över sittande demokratiske senator i Montana. Han leder i opinionsmätningarna med omkring 51 procent mot 45 för demokraten.

Sheehy är veteran från Navy SEAL (förmodligen världens bästa specialstyrka) och tjänstgjorde i Irak och Afghanistan. Efter återkomsten har han varit brandman i eget företag som bekämpat präriebränder i den amerikanska västern.

Idag är han rangeägaren med fru och fyra barn. Han kampanjar på frågor som att stärka ekonomin, säkra den södra gränsen och skydda föräldrars rättigheter i barnens utbildning.

Ohio

Ett tredje senatorsval som kan ge republikanerna ännu ett mandat är Ohio. Det är jämnt mellan sittande demokratiske senator och utmanaren Bernie Moreno, 57. Han föddes i Bogotá, Colombia, och invandrade till USA med sina föräldrar. Han blev amerikansk medborgare som 18-åring.

Moreno arbetade först för biltillverkaren General Motors, blev sedan bilförsäljare och ägare av bilsäljarföretag. Han sålde det för att gå in i teknologibranschen.

Han ställer nu upp som politiker och har Donald Trumps stöd.

Republikansk majoritet i senaten

Det ser alltså ut att bli republikansk majoritet i senaten, oavsett hur det går i presidentvalet. Fram till valet nästa vecka har demokraterna majoritet med 51-49. På tisdag kan det förbytas till att republikanerna har 52 senatorer mot 48 för demokraterna.