Den årliga Nationella trygghetsundersökningen visar att svenskarna känner sig lite mer trygga. Det är ett trendbrott. Och ett gott betyg till riksdagsmajoriteten och regeringen. Men mycket mer måste göras för att hålla i trenden mot ökad trygghet.

Det är 24 procent av befolkningen som senaste året uppger att de känner sig otrygga eller att de helt avstår från att gå ut sena kvällar på grund av otrygghet. Det betyder en svagt nedåtgående trend efter att otryggheten under lång tid har ökat. Bland kvinnor är det 31 procent som uppger att de känner sig otrygga medan motsvarande andel bland män är 17 procent.
– Otryggheten har minskar och förtroendet har ökar, säger Sanna Wallin vid Brottsförebyggande rådet, BRÅ, som utför undersökningen.
Särskilt kvinnor känner sig tryggare
Främst har andelen som utsatts för sexualbrott som har minskat. Och där har minskningen varit tydlig. Senaste året uppger 3,8 procent att de utsatts, jämfört med 4,7 procent 2022. Fler känner sig tryggare vid utomhusvistelser.
Det betyder att det är kvinnor som känner sig tryggare, eftersom det är främst kvinnor som utsätts för sexualbrott.
Men en del annan utsatthet för brott ökar, som försäljningsbedrägeri.
– Vi ser att utsattheten för bedrägerier ökar och även en ökning av oro för att utsättas för bedrägerier på internet, säger Sanna Wallin. Och här är det främst män som drabbas.
Ökad tilltro till rättsväsendet
Efter tidigare minskning av förtroendet för rättsväsendet har det i senaste undersökningen ökat. Specifikt har förtroendet för polisen och åklagarna ökat. Under samma period har förtroendet för domstolarna och kriminalvården i stället legat på en relativt stabil nivå.
Tidö gör skillnad
Detta är ett gott betyg för Tidöpartierna. I en av förra valrörelsens viktigaste fråga – kriminalitet och otrygghet – visar det sig nu att svenska folket märker att regeringssidan vidtagit tuffa åtgärder för att komma åt de kriminella och skydda befolkningen.
Men detta räcker inte. Mycket mer måste göras för att bryta sönder de kriminella nätverken. Straffen måste skärpas mer för våldsbrott, särskilt när det gäller unga förövare. Är man vuxen nog att begå mord, mordförsök, våldtäkt eller grov misshandel som 13-åring är man vuxen nog att dömas som vuxen. Och straffen måste generellt skärpas för den värsta våldsbrottsligheten, dit också hot och utpressning ska räknas.
Regeringen måste fortsätta driva på för lagskärpningar. Det kommer att vara en viktig faktor för att vinna en ny mandatperiod i riksdagsvalet 2026.