Tisdag den 5 november avgörs det. Vem blir USA:s näste president? Valrörelsen är mer polariserad än på länge och det är mycket jämnt mellan Kamala Harris och Donald Trump – enligt mätningarna. Men stämmer de?
KOMMENTAR. Snart vet vi vem som ska leda USA, västvärldens viktigaste nation. Och skillnaderna mellan kandidaterna har sällan varit större.
Med en seger för Kamala Harris får woke-vänstern en rejäl boast. Könsidentitet och rasifisering kommer att bli än viktigare med kvotering och eviga diskussioner om hur många kön det finns. Allt medan individuell kompetens och erfarenhet blir än mindre viktigt. Klimatfrågan blir än mer hysterisk. Ekonomiska tillväxten sätts än mer på undantag. Fattigdom och nedgång blir västvärldens öde. Medan totalitära stater som Kina kommer att ta än mer kommando över världen.
En seger för Donald Trump är en seger för kontinuitet – jo, det kan låta paradoxalt med tanke på det vulgära och provocerande tonläge som Trump har. Men nu är det ju så att Donald Trump är testad. Han har varit president i fyra år (något Harris inte varit) och vi vet från hans regeringstid att Trump hållit fast vid sådant som fungerat och ändrat kurs på sådant som inte fungerat. Och gjorde det med framgång. Trump startade inga krig, han höll både Ryssland och Iran på mattan. Fredssamtal gjorde framsteg i Mellanöstern (Abraham accords). Han fick väst att inse att Kina är en stor utmaning för väst. Och han tvingade Europa att inse att man måste satsa mer på försvarsmakten.
Hysteriska överdrifter
Etablerade medier i USA varnar för Trump som en ny Hitler. Denna hysteri kommer, var så säker, att ses som grova övertramp när historiker om 20-30 år utvärderar vad som hände under 2010- och 2020-talen. Attackerna mot Trump är exempel på hur vänsterextrema Demokraterna och den amerikanska vänstern blivit
Den politiska klichén är att vicepresidentsdebatter inte spelar någon roll för det slutliga valresultatet. Men även om det skulle visa sig vara sant om förra veckans debatt mellan Tim Walz och JD Vance, kunde amerikanerna åtminstone titta på en i stora delar saklig debatt som visade att Republikanerna har svar på vilken politik de vill driva, medan Demokraterna svävar fritt, inte sätter ner foten och gärna går till personliga angrepp.
Opinionsläget gynnsamt för Trump
Hur ser det då ut om vi tittar på opinionsmätningarna? Jo, Kamala Harris leder i de senaste nio (!) nationella mätningarna, med i snitt 2,2 procentenheter: 49,1 procent mot Trumps 46,9 procent. Men mätningarna i USA har notoriskt överskattat demokratiska politiker i tidigare val. Därför är det intressant att jämföra vad opinionsinstituten rapporterade för exakt 4 och 8 år sedan.
Och då visar det sig att Donald Trump ligger betydligt bättre till nu – 30 dagar före valdagen – än vid de två tidigare presidentvalen. 2016 ledde Hillary Clinton i genomsnittet av nationella mätningar med 5,2 procentenheter, alltså tre procentenheter mer än vad Kamala Harris har nu! Ändå förlorade Clinton valet.
I valet 2020 ledde Joe Biden med 8,5 procentenheter över Trump, men när rösterna räknats var hans ledning endast 4,5 procentenheter.
Om mätningarna har lika fel i år som i tidigare val, vinner Trump med åtminstone 1,5 procentenhet.
Jämna delstater ännu ljusare för Trump
Och som vi alla vet är det amerikanska presidentvalet inget nationellt val, utan 50 val i unionens delstater. Det gäller att vinna i varje delstat för att få de elektorer som utser presidenten.
Här är läget – om man räknar fram snittet på alla opinionsmätningar per delstat – än bättre för Donald Trump. Han leder faktiskt över Kamala Harris med 0,1 procentenhet i de sju mest jämna delstaterna – per den 5 oktober enligt RealClearPolitics sammanställning.
Och när dessa mätningar räknas om till elektorer får vi fram att Trump i dagsläget skulle få 281 elektorer mot 257 elektorer för Harris.
Just nu ser allt ut att hänga på delstaten Pennsylvania. Trump har en mycket liten ledning där just nu, då han leder i tre mätningar med lite större marginal än de tre mätningar där Harris leder. Skulle Trump förlora Pennsylvanias 19 elektorer, vinner Harris med 276 elektorer mot 262.
Mätningar är inte valresultat
Så läget är fortsatt mycket jämnt – enligt mätinstituten. Men de har som sagt grovt överskattat demokratiska presidentkandidater de tidigare två valen, så en del (inte minst på sociala medier) utgår ifrån att Trump redan vunnit. Så är det inte. Val är på riktigt, medan mätningar kan ge mer eller mindre korrekta uppskattningar.
Om en månad vet vi om mätningarna för tredje gången i rad underskattat Trump, eller om de rätt fångat opinionen.