Regeringen tillsatte en ekonom som ensamutredare av hur återvandringsbidraget kan utvecklas. Hans svar blev personliga synpunkter på varför det är onödigt, därför att han är för fortsatt invandring. Så här ska inte utredningsverktyget användas.

Nationalekonomen Joakim Ruist blev känd när han blev tyst under intervju i SVT efter att ha fått frågan om inte hans slutsats om invandringens kostnader skulle kunna användas i valrörelsen. Han förstod inte frågan. Skulle man sluta ta reda på fakta eftersom dessa fakta kunde bli omdiskuterade i valrörelsen?

Men Ruist sa redan då att han, trots invandringens stora kostnader, är för en fortsatt stor invandring av andra skäl.

Därför var det märkligt att regeringen tillsatte honom som utredare av hur återvandringsbidraget skulle kunna användas för att påskynda frivillig utvandring från Sverige.

Det framgår tydligt av slutbetänkandet att han personligen inte gillar idén och argumenterar emot det som var hans uppdrag – att presentera lösningar på hur den frivilliga återvandringen skulle kunna öka.

En idé som inte är prövad kan inte dömas ut

Nu använder flera medieredaktioner Ruists utredning för att kritisera Sverigedemokraterna, som ju driver på om att utveckla återvandringen, och kalla denna del av migrationspolitiken för att vara oprövad och därför inte genomförbar.

Detta mantra är lika vanligt som löjligt. En politisk lösning som inte prövats i stor skala kan naturligtvis inte erbjuda några ”vetenskapliga belägg” för att det är en bra förslag. Ska man bara därför avstå från att förnya politiken? Det vill inte något parti på de områden man själv är drivande.

Om man menar allvar med att allt som inte är beprövat och belagt inte ska genomföras, då kan vi inte ändra på någonting. Allt som är nytt är per definition oprövat!

Att något är oprövat betyder bara att man inte vet hur utfallet skulle bli. Det kan bli alltifrån bra, mindre bra till rent av över alla förväntningar. Socialpolitik och människors beteenden är dessutom ingen som kan beläggas vetenskapligt i förväg, som i naturvetenskapen.

Låt inte nejsägarna bestämma

Men när det kommer till invandringspolitiken vill alla etablissemang och sju av åtta partier att den ska fortsätta vara stor och att åtgärder för att begränsa antalet migranter är ”populistiska”.

Man tar varje chans att motverka förändringar och säger nej till alla nya lösningar.

Sverigedemokraterna har lovat väljarna att driva på för begränsning av invandringen. Det kommer partiet att fortsätta göra, hur många nejsägarna än är. Nya lösningar måste prövas i full skala. Återvandringsbidraget är en lösning som måste prövas, vad invandringsförespråkare än hävdar. Det handlar om demokrati. Den regering som nu har makten hade inte kunnat tillträda utan avtal med Sverigedemokraterna. Väljarna har beställt en stram invandring och har rätt att få sådan politik på plats.