Strider i rena rama Shakespearesk anda pågår inom Demokratiska partiet i USA. De utgör dessa somriga julidagars viktigaste händelse. De tidigare så täta banden mellan Barack Obama och Joe Biden har raserats. Kan det ha gjort Biden mer stridslysten och obenägen att kliva av?
KOMMENTAR. I Europa lunkar allt på som vanligt: den borgerliga mitten-högern samarbetar med vänstersidan för att få Ursula von der Leyen återvald i ett slags decemberöverenskommelse. Man offrar i största möjliga tysthet all sin politik för att klamra sig fast vid maktpositionerna.
Shakespearianskt drama
I USA är maktkampen öppen och energisk. Även inom partierna. President Joe Biden tar strid med sin gamle kompanjon, Barack Obama. New York Times skriver:
”Friktionen mellan den sittande presidenten och ledarna för hans eget parti så nära ett val liknar inte något som setts i Washington i generationer – särskilt eftersom demokraterna som nu arbetar för att tvinga bort honom är de som varit avgörande i att lyfta honom till högsta nivån. Det var Barack Obama som gjorde honom till vicepresident och hjälpte honom vinna Vita huset 2020.”
Men nu misstänker Biden att det är Obama som drar i trådarna för den mediekampanj som pågår för att få honom att stiga åt sidan inför höstens presidentval.
Biden har, skriver tidningen, ”sannerligen märkte att Obama inte har gjort något för att hjälpa honom de senaste dagarna, även om dennes egna tidigare medarbetare offentligt har gått ut i media och uppmanat Biden att dra sig tillbaka i vad som tolkats, rätt eller fel, som ett meddelande från den tidigare presidentens läger. Den osynliga men tydliga närvaron av i synnerhet Obama har gett en Shakespearesk anda till dramat som nu utspelar sig, med tanke på deras åttaåriga partnerskap i Vita huset.”
Knivarna i ryggen kan få Biden att stanna
Flera medierapporter spekulerar i att Joe Biden är medveten om att hans ålder och svagare fysik oroar många i partiet, men att de offentliga uppmaningarna till honom att avgå får motsatt effekt.
I fredags sa Biden att han lovar fortsätta valkampen. ”Jag ser fram emot att komma tillbaka på kampanjturnén nästa vecka för att fortsätta att avslöja hotet från Donald Trumps agenda samtidigt som jag framför argument för min egen politik och den vision jag har för Amerika: en där vi räddar vår demokrati, skyddar vår rättigheter och friheter och skapa möjligheter för alla”.
Vita husets officiella kanaler är också mycket tydliga med att Joe Biden fortsätter som planerat.
Bidens kampanjledare Jennifer O’Malley Dillon säger i en teve-soffa: ”Jag är inte här för att säga att det här inte har varit några tuffa veckor för kampanjen. Det råder ingen tvekan om det. Och vi har definitivt sett en glidning i stödet, men det har varit en liten rörelse.” Hon hävdade dock att det inte är så många väljare som har ändrats sig sedan den katastrofala debatten där Biden sluddrade och tappade tråden flera gånger.
”Det amerikanska folket vet att presidenten är äldre”, sa hon. ”De ser det. Det visste de innan debatten. Ja, naturligtvis, vi har mycket arbete att göra för att se till att vi försäkrar det amerikanska folket att, ja, han är gammal, men han kan göra jobbet och han kan vinna.”
Biden är stridslysten
Jag har följt Joe Biden sedan länge och har alltid tolkat honom som en medioker politiker men en stridslysten, seg jävel. Biden är också en hänsynslös maktspelare som tar till vilka metoder som helst för att främja den egna positionen. Han blev nationellt känd när han som senator mot tidigare praxis började attackera nominerade till Högsta domstolen. Biden gick 1987 till stormande angrepp mot den av Ronald Reagan nominerade Robert Bork, vilket gav honom stor medieuppmärksamhet. Av en slump (harkling) annonserade han samtidigt sin avsikt att bli presidentkandidat i valet 1988.
Biden politiserade Högsta domstolen, en plåga som sedan fortsatt och försvagat den amerikanska konstitutionen, bara för att skaffa sig uppmärksamhet. Han lyckades få Bork att dra sig ur, men Biden tvingades själv avbryta presidentambitionerna eftersom han ertappats med att ha fuskat under juriststudierna, överdrivit sina akademiska meriter och nyligen plagierat en annan politikers valtal ord för ord.
Som jag ser det, var det oerhört korkat av Barack Obama och andra ledande demokrater att gå bakom ryggen på en så stridslysten person som Biden. Det gör att han av stolthet inte kan träda åt sidan även om han kanske förstår att det är vad han borde göra. Obama borde naturligtvis sett till att hålla sig neutral, för att sedan, när läget blivit värre i förtrolighet och vänligt givit Biden rådet att kliva av. Då hade han kanske lyssnat.