Gårdagens brittiska parlamentsval gav Labour regeringsmakten, men de fick faktiskt färre väljare (!) än i förra valet. Det var istället den konservativa sidan som delades upp i två falanger och därför förlorade många mandat i landet 650 enmansvalkretsar.
Brittiska valsystemet är speciellt. När många konservativa väljare i besvikelse över traditionella Tory gick till uppstickaren Reformpartiet med Nigel Farage (som bestämde sig för att kandidera för fyra veckor sedan), betydde det att Labour blev största parti i många valkretsar och tog hem mandatet även om de två konservativa partierna tillsammans var betydligt större än Labour i antal väljare.
Tory plus Reformpartiet fick 10,9 miljoner väljare, medan Labour fick 9,7 miljoner väljare.
Konservativ splitt
Splittringen av konservativa väljare på två partier gav vänstern regeringsmakten.
Just denna gång är det nog inte många ens bland konservativa som ser det som något negativt. Tory har regerat sig sönder och samman under 14 turbulenta år. Man behöver en nystart och för att reformera partiet behöver man vara i opposition. Så brukar det vara i brittisk politik.
Konservativa i Storbritannien behöver hitta en väg mellan det gamla trötta etablissemanget och den högerradikala falang som Nigel Farage står för. En ny mix av traditionella värden som samtidigt fångar upp medborgarnas frustration över förfallet som alla västländer är inne i.
En nutida Margaret Thatcher är vad konservativa i väst behöver. Hon vann tre val i rad genom att både tygla den gamla förnäma överklassen och fånga upp arbetarväljarnas moral och perspektiv. En oslagbar kombination som vi i väst behöver formulera igen.
Väljarströmmarna gick Nigel Farage väg
Så till hur de faktiska väljarna av kött och blod röstade. Här framgår hur svagt den nya vänsterregeringens mandat är. Detta är utfallet när 99,5 procent av rösterna räknats:
